Åtta faktorer som ökar risken för magtarmblödning efter hjärtinfarkt

Blödningar i den övre delen av magtarmkanalen utgör en stor andel av blödningskomplikationerna efter akut hjärtinfarkt. Tillståndet kräver stora resurser från sjukvården, och bidrar till ett ökat lidande och ökad dödlighet. Dessutom begränsar blödningskomplikationer användandet av blodförtunnande läkemedel vilket i sin tur kan försämra hjärtkärlprognosen.

Förebyggande åtgärder

– Om vi kan identifiera patienter med hög risk för övre magtarmblödningar efter hjärtinfarkt, så kan läkare vidta förebyggande åtgärder för att minska denna risk. Det finns till exempel läkemedel som motverkar blödningskomplikationer, magbakterietester som kan användas på riskgrupper och andra möjligheter till individanpassad behandling för hjärtinfarktpatienter med hög risk för blödningskomplikationer, säger Moa Simonsson, biträdande överläkare på Karolinska universitetssjukhuset och doktorand vid Danderyds sjukhus och Karolinska Institutet.

1,5 procent drabbas

I den aktuella studien använde forskarna svenska nationella register för att studera nästan 150 000 patienter med akut hjärtinfarkt under åren 2007–2016. Av dessa drabbades cirka 1,5 procent av övre magtarmblödningar inom ett år efter hjärtinfarkten. Dessa patienter hade även ökad risk för död och stroke.

Forskarna bekräftade ett antal kända faktorer som ökade risken för övre magtarmblödningar, inklusive låga nivåer av hemoglobin (ett protein som hjälper till att transportera syre i blodet), tidigare övre magtarmblödningar, hög ålder och intensiv blodproppsbehandling.

Nya riskfaktorer hittades

Med hjälp av en dataalgoritm identifierade de även ett antal nya riskfaktorer inklusive rökning, blodtryck och blodglukos samt tidigare behandling mot magåkommor såsom magsår och sura uppstötningar.

I höst startar forskarna en stor klinisk studie för att utreda betydelsen av diagnostik och behandling av en vanligt förekommande infektion i övre magtarmkanalen.

– En pilotstudie i fjol visade ungefär dubbelt så hög förekomst av Helicobacter Pylori (Hp) hos hjärtinfarktpatienter. Nu går vi vidare med en stor randomiserad studie där målet är att fastställa huruvida en systematisk screening av hjärtinfarktpatienter för Hp -infektion, och i förkommande fall behandling av denna, kan minska blödningskomplikationer och förbättra prognosen efter hjärtinfarkt, säger Robin Hofmann, forskare och överläkare vid institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset och Karolinska Institutet.

Vetenskaplig artikel:

Incidence, associated outcomes and predictors of upper gastrointestinal bleeding following acute myocardial infarction – a SWEDEHEART based nationwide cohort study.

Kontakt:

Moa Simonsson, doktorand och läkare, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus, Karolinska Institutet, moa.simonsson@ki.se, Philip Sarajlic, doktorand och läkare, Institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet, philip.sarajlic@ki.se, Robin Hofmann, forskare och överläkare, Institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, Karolinska Institutet, robin.hofmann@ki.se