Mer kol i marken kan skydda skördarna
Odlingsmetoder som ökar kolhalten i marken kan skydda vete- och kornodlingar i ett förändrat klimat. Men de metoder som krävs är på kort sikt kostsamma för jordbrukare. Forskarna efterlyser riktade miljöersättningar.
Klimatförändringarna är ett hot mot livsmedelsförsörjningen. Att öka jordbrukets motståndskraft kan bli avgörande för att få tillräckligt med mat.
I Sverige väntas den globala uppvärmningen leda till att odlingssäsongen blir längre, men också till att vädret blir mer varierat och att risken för extremväder ökar, något som kan leda till sämre skördar.
Nu har forskare vid vid Lunds universitet undersökt om en ökad kolhalt i marken kan öka jordbrukets motståndskraft – och svaret är ja.
- I fält som utarmats på kol har en ökad kolhalt en positiv
effekt på skörden vid extrema väderförhållanden. - Åtgärder för att öka kolhalten i marken är kostsamma för
jordbrukare på kort sikt. - Styrmedel kan behövas för att göra investeringar i
kolinlagring i åkermark mer attraktiva för enskilda
jordbrukare.
Studien: kolinlagring – en försäkring i ett förändrat klimat
Kol i jorden skyddar skörden
– Vi visar att brukning av jorden på ett sätt som bevarar eller lagrar kol i marken gör skörden mer motståndskraftig mot de vädervariationer som kommande klimatförändringar väntas föra med sig, som högre temperaturer med mer frekventa perioder av torka, men också längre perioder med kraftig nederbörd, säger Mark Brady, Forskare vid Centrum för miljö- och klimatvetenskap (CEC).
Sedan tidigare är det känt att en hög kolhalt i åkermarken är förknippat med bättre vattenhållande förmåga, mer växtnäring och mindre risk för markpackning och erosion.
Det har även varit känt att när, under en grödas växtperiod, som en extrem väderhändelse inträffar har betydelse. Däremot har det varit outforskat hur dessa faktorer samverkar, och det är det som forskarna tittat på när det gäller vete och korn.
Intensiv bearbetning utarmar jorden på kol
För vete visade resultatet att högre kolhalt är gynnsamt under alla omständigheter, för korn bara under vissa omständigheter.
– Sammantaget är det tydligt att brukningsmetoder som bevarar eller lagrar kol i marken, till exempel perioder med gräsvall eller mellangrödor, kan fungera som en försäkring för framtida skördar, säger Mark Brady.
Men flera vanliga brukningsmetoder som används i dag utarmar i stället marken på kol. Intensiv bearbetning och odling av jorden minskar mängden kol och
den biologiska mångfalden i marken (av till exempel daggmask och nyttig svamp), vilket ger sämre skördar.
Styrmedel mot jordvänliga metoder
Den intensiva odling som bedrivs på en stor del av den europeiska åkermarken är en fara för framtida livsmedelsförsörjningen, menar forskarna. Men att gå över till andra metoder skulle på kort sikt vara kostsamt för många jordbrukare.
– Därför kan det under en period krävas riktade styrmedel till jordbruket för att underlätta övergången till mer jordvänliga brukningsmetoder eftersom de miljöersättningar som finns i dag generellt är för låga för att locka till sig något större intresse, säger Mark Brady.
Han påpekar att en ökad kolinlagring i marken också skulle ge en minskad klimatpåverkan från jordbruket, och att vinsterna med mer jordvänliga brukningsmetoder därför skulle vara flera.
Studie:
Kolinlagring – en försäkring i ett förändrat klimat (pdf)
Kontakt:
Mark Brady, docent i naturresurs- och miljöekonomi vid Agrifood Economics Centre/SLU och Centrum för miljö- och klimatvetenskap (CEC) mark.brady@slu.se
