Skogen räddningen för stockholmare under pandemin
Smittrisken fick stockholmare att undvika stadsparkerna under pandemin. När grönytorna inte längre fungerade som andningshål, blev skogen räddningen för stressade innerstadsbor, visar en studie från Högskolan i Gävle.
– När människor kände att de inte vågade gå i sin vanliga stadspark, blev skogen en oas för att återhämta sig och bli av med stress, säger Karl Samuelsson, miljöforskare vid Högskolan i Gävle och en av forskarna bakom studien.
– Skogen tycks vara återhämtande och avstressande på ett alldeles särskilt sätt. Det är vad vår tidigare forskning visar och mönstret är ännu starkare under pandemin, säger Karl Samuelsson.
Studien visar också hur viktiga naturmiljöer har varit för stockholmarna under pandemin.
Den vanliga parken blev farlig
Forskarna kunde se att för många blev parken, där man vanligtvis brukade träffa vänner och familj, nu en plats att undvika.
– Man kanske inte längre vågade gå dit när man upplevde att där var för mycket folk och därmed stor risk för smitta. Människor upplevde det som något negativt att inte besöka den vanliga parken. Och en saknad över att inte längre kunna gå dit.
Studien visar hur viktigt det är att grönytorna får ta så stor yta i anspråk i städerna att de kan fungera som buffertzoner under kristider. Och att dessa större grönområden är tillgängliga för alla i hela staden, med bra gång- eller cykelvägar, menar Karl Samuelsson.
– Våra resultat demonstrerar tydligt hur viktig planeringen av grönområden är för städers motståndskraft mot kriser i framtiden. Det räcker inte med att bara ha nära till en liten park, säger Karl Samuelsson.
Tydligt är att innerstaden i Stockholm haft sämst tillgång till miljöer viktiga för välbefinnandet under pandemin. Vasastan fick lägsta poängen av områdena i innerstaden, i undersökningen. Och Hornstull de högsta.
Även områden utanför innerstaden visade brister på bra miljöer för återhämtning. Det finns också exempel på områden i förorterna som är väldigt tätbefolkade men ändå har en väldigt bra tillgång till stora grönområden, Bagarmossen till exempel,
– Det spelar inte så stor roll för människors välbefinnande om det är tätbebyggt när det finns enkel tillgång till större grönområden, säger Karl Samuelsson.
Vetenskaplig artikel:
Kontakt:
Karl Samuelsson, miljöforskare, Hållbar stadsutveckling, Högskolan i Gävle, karl.samuelsson@hig.se
