Att reglera tänderna redan i nioårsåldern kan motverka tandskador på barn med förstorat överbett. Det kan också vara positivt för barnens livskvalitet. – Tandvården måste bli bättre på de mjuka värdena i kontakt med patienten, anser forskaren Jenny Kallunki.
I en avhandling från Malmö universitet har hon kartlagt den påverkan som ett förstorat överbett (med över en halv centimeter) har på barns livskvalitet relaterat till munhälsan. Ett förstorat överbett är ofta förenat med utstående framtänder i överkäken. Det ökar i sin tur risken för att drabbas av tandskador, framförallt om läpparna inte sluts om framtänderna i överkäken.
Barn med överbett mår sämre socialt
Genom en enkät har Jenny Kallunki ställt frågor om funktion och smärta, men också om känslomässigt och socialt välbefinnande. Enkäten besvarades av 71 barn med förstorat överbett, 93 med korsbett och 65 barn med normalbett. Svaren visade att barnen med överbett mådde sämre än de andra barnen.
– Nioåringarna med överbett utmärker sig på de sociala värdena. Vi vet att barn med överbett har det sämre och kan bli mobbade, men vi har trott att det sker mer i tonåren. Att redan nioåringar säger att de mår sämre är anmärkningsvärt, säger Jenny Kallunki.
Livskvalitet behöver mätas
Överbett hos barnen i studien behandlades med en avtagbar tandställning som används under natten. Behandlingen startade när barnen var 9 respektive 11 år gamla.
Att mäta hur mycket ett överbett minskar tack vare en tandställning är enkelt att utvärdera. Men det är känt att det finns en brist på uppföljningar över lång tid inom tandvården. Det finns brister även i patientrelaterade mått som livskvalitet.
– Det är svårare att mäta hur behandlingen påverkar livskvaliteten. Ju mer vi vet om patienten desto bättre blir vi alltså på att rikta våra resurser, säger Jenny Kallunki.
Förordar tidig behandling av överbett
Överbett beror i de flesta fallen på att underkäken är för liten. Ofta väntar man med behandling tills barnet är lite äldre, för att kunna styra tillväxten av underkäken mer. Tandläkarkåren är enligt Jenny Kallunki fortfarande inte överens om i vilken grad man kan påverka tillväxten. Själv tvivlar hon:
– Det pekar mot att vi i huvudsak flyttar tänderna mer än att vi påverkar själva ansiktstillväxten på det växande barnet.
Utöver effekterna av nattandställning har Jenny Kallunki också jämfört kostnaderna för om behandling sätts in vid 9 eller 11 års ålder. Analysen visar på likvärdig effekt och kostnad. Och eftersom de flesta tandolyckor sker i unga år kan behandlingen sättas in redan vid 9 års ålder, menar hon. Därmed skulle ett antal barn slippa skada framtänderna eller bli retade för sitt överbett.
Avtagbar eller fast tandställning?
Jenny Kallunki beskriver två behandlingsstrategier:
- börja tidigt (9-11 år) med avtagbar tandställning
- börja senare (13-15 år) med fast tandställning
– Det finns inget rätt eller fel, men om barnet och föräldrar är motiverade till behandling och man väljer att börja tidigt, kan man lika gärna göra det vid 9 år.
Jenny Kallunki betonar att svenska barn generellt har en god munhälsorelaterad livskvalitet.
– Vi har en bra tandvård i Sverige, och utifrån resultaten av mina studier kan vi ta ytterligare steg till att förbättra tandhälsan för de här barnen.
Patienterna i studien har behandlats inom Folktandvården i Region Östergötland där Jenny Kallunki är specialist inom tandreglering.
Vetenskaplig avhandling
Early Treatment of Class II Malocclusion With Excessive Overjet , Jenny Kallunki
Kontakt
Jenny Kallunki, Odontologiska fakulteten, Malmö universitet jenny.kallunki@regionostergotland.se
