Covid-19-immunitet hos unga vuxna kartlagd
Barn och ungaCoronavirusetImmunförsvarVaccinDrygt en fjärdedel ovaccinerade unga vuxna hade antikroppar, visar en kartläggning av immunitet mot covid-19. Unga som varit sjuka i covid-19 hade däremot färre så kallade minnesceller i immunförsvaret än äldre som genomgått infektion. Nu fortsätter forskare att studera långtidssymtom hos unga, och hur vaccination påverkar immuniteten.
Det finns väldigt få populationsbaserade studier som undersöker immuniteten mot covid-19 hos unga vuxna, trots att de i stor utsträckning bidrar till smittspridning. Därför har forskare vid Karolinska institutet följt cirka tusen ovaccinerade unga vuxna i Stockholm under tiden oktober 2020 till juni 2021.
Målet var bland annat att kartlägga förekomsten av sars-cov-2-specifika antikroppar (IgG-, IgA- och IgM) och minnesceller i immunsystemet (B-celler och T-celler) som skyddar mot covid-19.
– Unga vuxna riskerar att sprida smittan eftersom många inte märker av sjukdomen eller har väldigt milda symtom. Drygt 60 procent i åldersgruppen 18–29 år har hittills fått två doser vaccin, vilket kan jämföras med 80–90 procent i åldersgruppen 40–69 år. Det är viktigt att unga vuxna fortsätter att vaccinera sig så fort tillfälle ges, både för att skydda sig själva och andra, säger Erik Melén, professor i pediatrik och projektledare för studien.
Covid-19 bland unga – resultat av studien
- Under studieperioden hade drygt 28 procent av deltagarna påvisbara antikroppar mot sars-cov-2, med en topp på 45 procent under maj 2021. Antikropparna var mätbara i åtminstone åtta månader efter infektion.
- Av de unga som haft covid-19 var det färre än i andra åldersgrupper som hade mätbara nivåer av B- och T-minnesceller.
- Cirka hälften av de som haft covid-19 rapporterade att de varit sängliggande på grund av symtom, men vård på sjukhus var ovanligt. En majoritet rapporterade att de drabbats av lukt- och/eller smakbortfall.
- Färre än en av tio hade symtom som varade i mer än fyra veckor och en av sju rapporterade inga symtom alls.
Covid-19-projektet inom BAMSE är ett samarbete mellan Södersjukhuset, Karolinska Institutet, Region Stockholm, KTH och SciLifeLab.
Lägre andel minnesceller
Hos fler än 100 deltagare i studien mättes också nivåerna av sars-cov-2-specifika minnesceller i immunsystemet, som kan aktiveras om viruset återigen tar sig in i kroppen.
Hos de i studien med antikroppar hade 70 procent påvisbara nivåer av minnes-B-celler (de minnesceller som bildar antikroppar) och 55 procent hade minnes-T-celler. Detta är lägre andelar minnesceller än vad som uppmätts i tidigare populationsstudier, där man hittat mätbara nivåer av minnesceller hos de flesta som haft covid-19.
– Vi kan inte säkert säga vad det beror på, men tidigare studier har ofta tittat på äldre och sjukare individer. Det skulle kunna vara så att det milda sjukdomsförloppet som ofta ses hos unga personer resulterar i lägre nivåer av minnesceller, säger Qiang Pan-Hammarström, professor i klinisk immunologi vid institutionen för biovetenskaper och näringslära, Karolinska Institutet.
– Vi kommer nu att fortsätta studera hur länge B- och T-cellsimmuniteten varar efter mild infektion hos unga vuxna samt hur vaccination påverkar nivåerna av dessa immunceller.
Postcovid hos unga – det saknas kunskap
I ett nytt delprojekt kommer forskarna också att studera långtidscovid hos unga vuxna.
– Vi vet att även unga vuxna kan bli svårt sjuka i covid-19, även om det är ovanligt, men vi har fortfarande ganska lite kunskap om långvariga symtom och hur detta påverkar hälsan på sikt, säger Sophia Björkander, forskare vid institutionen för kliniska vetenskaper och utbildning.
Vetenskaplig artikel:
SARS-CoV-2 specific B- and T-cell immunity in a population-based study of young Swedish adults (Sophia Björkander, Likun Du, Fanglei Zuo, Sandra Ekström, Yating Wang, Hui Wan, Natalia Sherina, Lisanne Schoutens, Juni Andréll, Niklas Andersson, Antonios Georgelis, Anna Bergström, Harold Marcotte, Inger Kull, Lennart Hammarström, Erik Melén, Qiang Pan-Hammarström, and the BAMSE COVID-19 Study Group) The Journal of Allergy and Clinical Immunology.
Läs hela artikeln som först publicerades på Karolinska institutets webb.
