Listiga läkare maxar sjukintyget

Det kan till exempel handla om att göra patienternas egen berättelse till medicinsk bedömning.

− Som läkare vet man att Försäkringskassan gör bedömningar som inte alltid stämmer överens med läkarnas medicinska bedömning. Och det är den kännedomen som läkaren utnyttjar, säger Mani Shutzberg, nybliven doktor i den praktiska kunskapens teori.

− Det kan handla om att ta ut patientens röst ur sjukintyget och få patientens beskrivningar att framstå som objektiva fynd. Särskilt tydligt blir detta när det kommer till exempelvis depressioner. Läkaren skriver inte att patienten känner sig ledsen, utan framstår som ledsen

Utifrån intervjuer med läkare inom primärvården, har Mani Shutzberg undersökt hur läkare skriver och tänker kring sjukintyg. Men i en vidare bemärkelse har han också tittat på de färdigheter läkare använder för att göra motstånd mot riktlinjer och arbetsmetoder de anser felaktiga. I avhandlingen handlar det särskilt om list, eller slughet. Verktyg som läkaren kan använda även i andra situationer.

Strid om sjukintyg

Konflikten mellan läkarkåren och Försäkringskassan har bland annat handlat om hur sjukintygen ska skrivas och tolkas. Mani Shutzberg beskriver hur han i sina studier sett hur verklighetsbeskrivningen och även forskningen kring läkarnas praxis ofta utgår från att läkarna inte kan skriva intygen på det sätt som Försäkringskassan önskar. Att det handlar om en kunskapsbrist.

− Min forskning visar att det tvärtom är ett eget kunskapsfält som felidentifierats av Försäkringskassan som frånvaro av kunskap och patos. När det istället är patosdrivet till försvar för den enskilde patienten men också för läkarens arbetsmiljö. Och att det är därför läkarna tillämpar den här slugheten, eller listen, för att öka chanserna till sjukskrivning, säger han.

Att det skulle handla om att luras eller tänja på sanningen är det inte tal om, säger han. Läkarna i studien beskriver det som att de förstärker patientens sanna tillstånd. Denna beskrivning formulerar de sedan på ett sådant sätt som gör att Försäkringskassans tolkning ska stämma överens med den verklighet som läkaren ser.

”Streetsmarta” sjukintyg

När Mani Shutzberg började sin forskarutbildning var tanken att skriva om motstånd inom läkarrollen mer allmänt. Men då han var tjänstledig för att göra sin AT-tjänstgöring som läkare fick han insikt om hur stor del av läkarens vardag som utgörs av arbete kring sjukintyg. Där fanns en motståndspraktik och ett forskningsutrymme.

− Jag har också noterat hur läkare gör motstånd mot nya reformer av management på sjukhusgolvet, där nya Karolinska är ett exempel. Där försökte man från högre nivå implementera ett annat arbetsflöde, som läkarna i viss utsträckning vände sig emot. De valde då att arbeta vidare som vanligt men i skenet av att de arbetade enligt det nya.

− “Man måste vara street smart”, sa en läkare, det är inte öppen revolt. De måste hitta sätt att fortsätta arbeta på det sätt som läkarna tycker är medicinskt bäst, säger Mani Shutzberg.

Att ändå utforma sjukintygen på det sätt som Försäkringskassan kräver, trots att läkarna anser att det är felaktigt – är det att göra motstånd?

− Det är en ganska skör form av motstånd i det att den å ena sidan kan ses motstånd, å andra sidan kan den ju ses som ett sätt att spela med i Försäkringskassans orimliga förväntningar av vad ett sjukintyg ska innehålla, så befäster man deras modell. Om man bara skulle vara ärlig så skulle den situationen inte vara politiskt hållbar – kanske hade man tidigare behövt omvärdera hur Försäkringskassan arbetar.

Finns det andra, mer negativa konsekvenser, av att använda den här typen av motstånd?

− Det kanske också kan bidra till en medikalisering av sociala problem, det vill säga att man gör sociala problem till medicinska problem. Ett arketypiskt exempel är utbrändhet, eller utmattningsdepression. Folk kommer in och känner att de är helt förstörda av förväntningarna på arbetsplatsen och i hemmet. Det de egentligen skulle behöva är att förändra saker på arbetsplatsen – eller i sitt liv i allmänhet. Att man då sjukskrivs för utbrändhet kan snarare än att hjälpa dem, stjälpa dem i försöket att förändra deras sociala tillvaro. Den baksidan finns, säger han.

Just medikalisering och effekterna av det är något som Mani Shutzberg skulle vilja studera närmare. För han ser också fördelar.

− Just den här sortens strategisk medikalisering kan vara en fristad för människor i en tid då produktionstakten på många arbetsplatser är hög. Besvären är i första hand inte medicinska, men man kan behandla dem så av strategiska skäl, så att den här människan inte går under, avslutar han.

Artikeln var först publicerad på Södertörns högskolas webb.