Solceller på jordbruksmark skulle ge mer el än Sveriges årliga behov, och dessutom öka skörden vid torrt väder, visar beräkningar från Mälardalens högskola.
På Kärrbo Prästgård utanför Västerås har ett agrivoltaiskt forskningsprojekt pågått sedan början av året, där man kombinerar solceller med odling på jordbruksmark. Nu kan forskarna avslöja de första lovande resultaten: bland annat ökad skörd vid torrare väderlek.
– Under året har vi kunnat ta in och analysera tre skördar av vall från provrutor på marken. Storleken på skördarna har påverkats av olika väderlekar, men vi har bland annat kunnat konstatera att vid torrare väderlek blev skörden i våra provrutor större än i referensytan, säger forskaren Bengt Stridh, en av drivkrafterna bakom det agrivoltaiska forskningsprojektet.
Tidigare forskning visar att det bildas mikroklimat med lägre avdunstning under de agrivoltaiska systemen. Den högre luftfuktighet gör att plantorna stressas mindre av hetta och torka, än de utanför.
Tillsammans med kollegan och projektledaren Pietro Campana har han undersökt effekterna av att använda solcellssystem, för att kombinera elproduktion och jordbruksverksamhet på samma markyta.
Solenergin behöver nationell strategi
Intresset för projektet har varit stort från jordbrukare, solcellsinstallatörer och media, berättar Bengt Stridh, som nu efterlyser nu en nationell strategi för solenergi och solcellsparker.
– En kritisk fråga är vilken mark som kan utnyttjas för solcellsparker. Om man tittar på markanvändningen i Sverige så ligger jordbruksmark bra till. Där blir det billigast att bygga solcellsparker, och man får inte heller några problem med skuggning.
I Sverige har vi 63 procent skog, 9 procent inlandsvatten och 7 procent öppen myrmark som alla är olämpliga marker. Slutsatsen blir att de lämpligaste ytorna med någorlunda storlek är jordbruksmark, vilken utgör 7 procent av Sveriges yta, menar Bengt Stridh.
– Idag är Miljöbalken och dess värdering av olika samhällsintressen ett hinder för en utbyggnad av solcellsparker på jordbruksmark. Livsmedelsproduktion ställs mot solelproduktion och då vinner nästan alltid livsmedelsproduktionen. Med tanke på det stora framtida elbehovet bör även produktionen av solel börja betraktas som ett väsentligt samhällsintresse. Särskilt som jordbruk och solceller kan samsas på samma mark, säger Bengt Stridh.
Genererar mer el än Sveriges behov
Den solenergi som stråla in mot jordens landyta är ungefär tusen gånger högre än världens sammanlagda energianvändning. Enligt en teoretisk beräkning från forskarna vid Mälardalens högskola, skulle solcellsparker på jordbruksmark ensamt generera mer el än Sveriges hela årliga behov, och detta med enbart små effekter på jordbruket.
– Även om vi bara skulle använda mindre än en tiondel av vår jordbruksmark till agrivoltaiska system skulle det ge en hög andel solel i Sveriges elmix, konstaterar Bengt Stridh.
Vetenskaplig artikel:
Optimisation of vertically mounted agrivoltaic systems, Journal of Cleaner Production.
Kontakt:
Bengt Stridh, Universitetslektor Mälardalens högskola, bengt.stridh@mdh.se
