Över 150 mänskliga skelett och närmare 500 föremål – bland annat guldsmycken, ädelstenar och keramik – från omkring 1350 f.Kr. Det är några av fynden utgrävningen av två gravar i bronsåldersstaden Hala Sultan Tekke på Cypern.
Den svenska arkeologiska expeditionen The Söderberg Expedition har grävt på Cypern i olika omgångar grävt sedan 2010. 2018 upptäckte arkeologerna två gravar, utformade som underjordiska kammare, med ett stort antal mänskliga skelett. Att ta hand om detta har krävt speciell försiktighet under fyra år, eftersom benen är extremt sköra efter mer än 3 000 år i den salthaltiga jorden.
Förutom skeletten efter 155 individer har 500 föremål hittats. Skeletten och gravgåvorna ligger i lager på varandra, vilket visar att gravarna har använts under flera generationer.
− Fynden tyder på att det är familjegravar för det härskande skiktet i staden. Vi har till exempel hittat skelettet efter en femåring med guldhalsband, guldringar i öronen och ett diadem av guld runt pannan. Förmodligen ett barn till en styrande och förmögen familj, säger Peter Fischer, gästprofessor vid Göteborgs universitet, som leder utgrävningarna.
Smycken och andra föremål av guld, silver, brons, elfenben och ädla stenar, samt rikt dekorerade kärl från många olika kulturer finns bland fynden.
Bronsåldersstaden kan bli världskulturarv
Bronsåldersstaden Hala Sultan Tekke på Cypern står för närvarande på UNESCO:s lista att bli utnämnd som världskulturarv.
− Vi hittade även en keramiktjur. Kroppen av den ihåliga tjuren har två öppningar, en på ryggen för att fylla på en vätska, sannolikt vin, och en vid nosen för att dricka. Tydligen hade man minnesfester i gravkamrarna för att hedra de avlidna.
Mångtusenårigt och långväga meddelande
Ett fynd som bedöms som särskilt viktigt är ett cylinderformat sigill av mineralen hematit med en kilskriftstext från Mesopotamien, nuvarande Irak, som arkeologerna har lyckats tyda.
− Texten består av tre rader och nämner tre namn. Ett är Amurru, en gud som dyrkades i Mesopotamien. De andra två är historiska kungar, far och son, som vi nyligen lyckades spåra i andra texter från denna period. Just nu försöker vi lista ut varför sigillet hamnade på Cypern mer än tusen kilometer från där det tillverkades.
Stor handel på Cypern under bronsåldern
Bland fynden finns ädelstenen karneol från Indien, den blå ädelstenen lapis lazuli från Afghanistan och bärnsten från området kring Östersjön, vilket visar att staden hade en central roll för handeln under bronsåldern. Arkeologerna har bevis för intensiv handel med Egypten genom smycken av guld tillsammans med skarabéer (skalbaggsformade amuletter med hieroglyfer) och rester av fisk som har importerats från Nildalen.
Genom att jämföra med liknande fynd som gjorts i Egypten har arkeologerna också kunnat datera smycken.
− Jämförelserna visar att de flesta föremålen är från Nefertitis och hennes gemål Akhenatons period från omkring 1350 f.Kr. Som ett hängsmycke i guld vi hittat, en lotusblomma med inläggningar av ädla stenar. Liknande smycken bars av Nefertiti.
Keramikstil gör det möjligt att datera föremål
− Keramikens förändringar över tid i utseende och material gör det möjligt att göra dateringar och studera förbindelser med omvärlden. Det som fascinerar mig mest är det stora kontaktnätet som fanns för 3 400 år sedan.
Nu fortsätter arbetet bland annat med DNA-analyser av skeletten.
− De kommer avslöja hur individerna är släkt med varandra och om det finns immigranter från andra kulturer vilket inte är osannolikt med tanke på de vidsträckta förbindelserna, säger Peter Fischer.
Läs mer om utgrävningarna från Göteborgs universitet, från december 2020: 3 500 år gammal kultplats med massbegravningar upptäckt.
Kontakt:
Peter Fischer, Göteborgs universitet, peter@fischerarchaeology.se
Teresa Bürge, postdoktor i arkeologi vid Göteborgs universitet, är ansvarig för dokumentationen av keramiken, teresa.burge@gu.se
Fotnot: Alla föremål från utgrävningarna tillhör Cypern och förvaras på museer i Nicosia och Larnaca. Några av de viktigaste fynden är redan utställda.
