Besvär i nacke och bröstrygg drabbar många bland Försvarsmaktens flygande personal. Särskilt i riskzonen är de som har haft besvär tidigare, de som har lägre rörlighet eller har sämre uthållighet i nacke och bröstrygg.
Det visar en ny avhandling vid Umeå Universitet där stridspiloter, helikopterpiloter och helikopterbesättning har studerats.
– Det är viktigt att vi fångar upp tidiga tecken på att flygande personal riskerar att utveckla mer bestående fysiska symtom som påverkar deras arbetsförmåga, säger Matthias Tegern, doktorand vid Umeå universitet.
Stela och svaga nackar ökar risk för smärta
En grupp som var besvärsfria när studien påbörjades följdes med enkäter under ett år. Av dem utvecklade under året nästan en av fyra besvär i nacke eller bröstrygg. Ökad risk för att utveckla dessa besvär fanns hos dem som i början av studien uppgett att de tidigare hade upplevt besvär, hade mindre rörlighet vid framåtböjning av nacken samt en sämre uthållighet i nackens främre muskler.
I en annan studie genomfördes flera olika tester av fysisk prestationsförmåga, där det framkom att mindre rörelsekontroll respektive sämre rörlighet i framåtböjning av nacken hade samband med att rapportera besvär i nacke och bröstryggen. Ytterligare klinisk undersökning visade att individer med smärta i nacke eller bröstrygg uppvisar individuellt olika fysiska symtom och funktionsnedsättningar som kan sättas i samband med flygning och som också påverkar deras arbete.
Nack- och ryggbesvär vanligare bland flygare
Genom att låta dels flygande personal, dels soldater under internationell insats besvara en enkät, gick det att se att fysiska besvär var vanligare i nacke och bröstrygg bland den flygande personalen än bland marksoldaterna. Så många som nästan varannan, 46 procent, bland de flygande uppgav att de under det senaste året haft besvär i nacke eller bröstrygg, jämfört med färre än var femte bland marksoldaterna. Det gick även att se ett samband mellan besvären och låg självskattad hälsa.
– Det bekräftar det vi redan misstänkte att det kan ha att göra med arbetet som flygande personal utför. Låg självskattad fysisk hälsa har även visat sig vara en viktig faktor i tidigare studier, säger Matthias Tegern.
Undersökte försvarets piloter
Matthias Tegern har undersökt förekomsten av muskuloskeletala besvär, det vill säga problem relaterade till skelett och muskler, bland försvarets stridspiloter, helikopterpiloter och helikopterbesättning. Syftet var även att identifiera faktorer som både samexisterar men som också kan föregå utvecklingen av sådana besvär. Han har också undersökt tillförlitligheten i kliniska tester som undersöker rörelsekontroll, och genomfört individuella undersökningar av de som har besvär i nacke och bröstrygg.
– Tidigare studier inom Försvarsmakten har lett fram till förebyggande åtgärder på olika nivåer, både för de som är besvärsfria och de som har besvär från rörelseapparaten. Det har främst fokuserat på besvär i knä och ländrygg. Kunskapen från avhandlingen kan användas för att utveckla och anpassa detta koncept till flygande personal som främst har besvär i nacke och bröstrygg, säger Matthias Tegern.
Vetenskaplig avhandling:
Kontakt:
Matthias Tegern, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, matthias.tegern@umu.se
