Därför bidrar man till crowdfunding

Crowdfunding, på svenska ibland kallat gräsrots- eller folkfinansiering, är ett växande fenomen. För initiativtagaren eller personen som lanserar en crowdfunding-kampanj är det tilltalande att kunna skaffa finansiering utan rigorösa kreditkontroller och utan att vara beroende av en enda, vänligt inställd bankchef som tror på ens idé. Men vad får intressenterna ut av den här metoden? Vilka är de och varför kan de tänka sig att bidra med pengar?

Olika skäl bakom crowdfunding

– Det är viktigt att inte dra alla intressenter över en kam när du lanserar en crowdfunding-kampanj. Till exempel finns ”shopparna” som bidrar med medel för att de önskar en ny produkt som inte finns på marknaden ännu. Men sedan finns det andra, som välgörare och mecenater, som donerar medel av mer känslomässiga eller sociala skäl – för att hjälpa och stötta en vän, familjemedlem eller bara en annan entreprenör, säger Nadia Arshad, ekonomie doktor vid Jönköping International Business School, Jönköping University.

Stöder ofta regionala innovatörer

I sin doktorsavhandling visar hon att intressenter ofta engagerar sig i kampanjer för att de vill stödja entreprenörerna, särskilt om dessa kommer från den egna regionen. Dessutom har de betydligt mer tålamod med försenade produkter och defekter än vanliga kunder.

Hon undersökte belöningsbaserade kampanjer för crowdfunding i USA och i Sverige, och fann att det för många var en viktig motivationsfaktor att stödja entreprenörskap och innovation.

Donerar stora summor till crowfunding

– I USA ville intressenterna gärna ge medel till entreprenörer från den egna delstaten eller staden. I Sverige var de mer patriotiska och ville stödja svenska entreprenörer och svensk innovation. Och det var inga små summor de donerade heller, jag förvånades över hur mycket folk kunde tänka sig att investera för att främja entreprenörskap, säger Nadia Arshad.

Ett annat intressant resultat var hur toleranta och förstående intressenter var när det gällde problem som dök upp under kampanjen medan de väntade på belöningen.

– Som vanliga ”shoppare” är vi stränga; vi vill ha en perfekt produkt och i tid. Finansiärer vid crowdfunding är mer toleranta; de är beredda på förseningar och till och med vissa defekter hos produkten. De ser det här som en del i risken med en crowdfunding-kampanj. Det viktiga för dem är att få tydlig och transparent kommunikation under kampanjen och efteråt, säger Nadia Arshad.

Kartlade intressentens engagemang från start till slut

Den unika aspekten i Nadia Arshads forskning är hur hon kartlade processen för intressenternas engagemang från start till slut: från det att intressenterna blev medvetna om kampanjen till deras utvärdering, övervägande och slutligen donation av pengar. Men resan slutade inte där.

– Att bara ge pengar är inte nog. För att kampanjen ska bli framgångsrik behöver intressenterna ta tid att rekommendera produkten och entreprenören bakom den, sprida budskapet och motivera andra att engagera sig, säger Nadia Arshad.

Crowdfunding blir alltmer populärt

Crowdfunding blir alltmer populärt, men enligt Nadia Arshad känner väldigt få till och förstår det. Som hon ser det behöver detta åtgärdas.

– Crowdfunding är en viktig del i den hållbara utvecklingen av vår ekonomi och vi behöver stötta entreprenörers förmåga att arbeta på det här sättet. Min forskning kan hjälpa entreprenörer att fundera på vilken typ av finansiärer de vill ha. Vill de ha välgörare? Då ska de presentera sin produkt på ett sätt som tilltalar på ett känslomässigt plan. Vill de bara ha kunder? Då ska presentationen handla mindre om känslor och mer om fördelarna med produkten.

För politiska beslutsfattare är Nadia Arshads avhandling en påminnelse om att crowdfunding inte bara handlar om initiativtagarna.

– Det finns inte mycket lagstiftning kring belöningsbaserade crowdfunding-kampanjer. Med ansedda och välkända plattformar för crowdfunding är risken för bedrägerier mindre. Men mer kan göras för att skydda finansiärer, särskilt när det gäller återbetalning, och för att undersöka hur och varför kampanjer misslyckas, säger hon.

Avhandling: