Unga vuxnas psykiska hälsa opåverkad i början av pandemin

Social isolering, arbetslöshet och ekonomisk oro borde skapa ökad mental stress. När restriktioner infördes i början av pandemin antog många att unga vuxnas psykiska hälsa snabbt skulle försämras. Så blev inte fallet, visar åtminstone den här studien från Institutet för framtidsstudier.

Forskarna som följt unga vuxna i Tyskland, kunde inte se någon märkbar försämring av den psykiska hälsan trots de nya utmaningarna. Varken unga vuxna från majoritetsbefolkningen eller från etniska minoriteter mådde sämre i början av pandemin.

– Utmaningarna som pandemin medförde i början betydde inte utbredd och drastisk försämrad mentala hälsa, säger Stephanie Plenty, docent i sociologi och forskare vid Institutet för framtidsstudier, en av forskarna bakom studien.

Större oro för hälsan bland etniska minoriteter

En huvudfråga i studien var att undersöka om unga vuxna från etniska minoriteter hade drabbats hårdare än jämnåriga från majoritetsbefolkningen. Överlag såg mönstren väldigt lika ut, dock med några viktiga skillnader. Till exempel upplevde en stor andel unga vuxna med ursprung i Asien ökad etnisk diskriminering, och fler av de unga vuxna med ursprung i Asien, Turkiet, Mellanöstern och Afrika upplevde ökad hälsorelaterad oro jämfört med unga från majoritetsbefolkningen.

– Bland dem såg vi svagare förbättringar i mental hälsa än hos majoritetsbefolkningen. Om stressen kopplad till diskriminering och oro fortsatt under pandemins gång finns risken att deras mentala hälsa försämrats. Det kan innebära ojämlikheter i mental hälsa mellan unga från minoritetsgrupper och majoritetsbefolkningen, säger Stephanie Plenty.

Andra studier visar på ökad psykisk ohälsa

Resultatet att de flesta unga vuxna inte mådde märkbart sämre utmanar flera tidigare studier som pekat på nedgångar i mental hälsa i pandemins inledning. Många av de tidigare studierna har dock baserats på mindre och icke-representativa urval och inte följt unga från innan pandemin började.

– Till exempel har man bara undersökt unga som svarat på en annons online, unga som var i kontakt med sjukvården eller hjälporganisationer, enbart studenter eller bara mätt vid en tidpunkt. Det riskerar att ge en sned bild av unga vuxna i stort, säger Stephanie Plenty.

Pandemin tillät unga att ta paus

Egentligen är resultaten inte så överraskande när man tar hänsyn till hur den mentala hälsan brukar se ut vid olika åldrar enligt Stephanie Plenty.

– Generellt mår yngre 20-åringar sämre än äldre 20-åringar. Efter en nedgång under tonårsperioden tenderar den mentala hälsan i snitt att börja förbättras när man blir lite äldre som ung vuxen, säger Stephanie Plenty.

En annan förklaring till resultaten kan vara att pandemin gav många unga ett välbehövligt avbrott.

– Livet är ofta ansträngande i den här åldern. Unga vuxna ska etablera sig på arbetsmarknaden, hitta bostad och de inleder mer seriösa romantiska förhållanden vilket ofta upplevs som stressigt. I början kan pandemin ha givit en del respondenter en tillfällig känsla att de kunde varva ner lite, säger Stephanie Plenty.

Stressen kan ha ökat under pandemins gång

Medan studiens resultat på många sätt kan tolkas positivt pekar den också på ett antal faror. Till exempel att stressfaktorer relaterade till pandemin såsom oro för ekonomin, oro för hälsan, ökad diskriminering samt direkt kontakt med covid-19 är kopplade till nedgångar i mental hälsa.

– Pandemirelaterade stressfaktorer kan ha förvärrats under pandemins gång. Därför behövs strategier för att hjälpa unga vuxna som upplevt till exempel ihållande oro över sin ekonomi eller hälsa att komma ut ur pandemin positivt. Resultaten lyfter också fram etnisk diskriminering och ökade hälsoproblem som unga vuxna från vissa minoritetsgrupper möter, så vi behöver följa pandemins fortsatta inverkan, säger Stephanie Plenty.

Vetenskaplig artikel:

Changes in young adults’ mental well-being before and during the early stage of the COVID-19 pandemic: disparities between ethnic groups in Germany. Child and Adolescent Psychiatry and Mental Health.

Kontakt:

Stephanie Plenty, docent i sociologi och forskare vid Institutet för framtidsstudier, stephanie.plenty@iffs.se