Nya lagar som tillåter dödsstraff antas i USA

Efter att ha nått en topp under 1990-talet har antalet dödsdomar och avrättningar i USA minskat och många av de amerikanska delstaterna blir allt mer restriktiva med att praktisera och verkställa dödsstraff. Ett förhållningssätt som också har vunnit stöd hos den amerikanska befolkningen. Ändå tillämpas dödsstraff fortfarande i vissa delstater och lagstiftning som syftar till att upprätthålla användningen av dödsstraffet fortsätter att föreslås och antas.

Stifta lagar om dödsstraff

Emma Ricknell har doktorerat vid Linnéuniversitetet på lagstiftningen kring dödsstraff i USA.

– Avhandlingen handlar om olika aspekter av hur delstater i USA lagstiftar kring dödsstraff. Dödsstraffet i USA har studerats utförligt under lång tid inom olika vetenskapliga discipliner, men när det kommer till just lagstiftningen – både när det gäller lagar som syftar till att begränsa dödsstraffet och att utöka det – har forskningen inte varit lika flitig att undersöka vilka faktorer som kan tänkas påverka utvecklingen, säger hon.

Byrå för dödsdömda

När Emma Ricknell under några år bodde i USA arbetade hon som paralegal (juridisk assistent) på en delstatlig advokatbyrå i San Francisco. Byrån representerade enbart en slags klienter: de som dömts till döden i Kalifornien.

Emma hjälpte till med att utreda dödstraffsfall och att bygga upp överklaganden av dödsdomar. I jobbet ingick också att besöka de dödsdömda på San Quentin-fängelset. Efter ett par år började hon fundera över hur systemet egentligen fungerade – eller inte fungerade.

–  I Kalifornien satte delstaten stopp för avrättningar redan 2006, men systemet svämmar över av dödsstraffsdomar. Detta i en delstat som under lång tid dominerats av politiker som representerar det demokratiska partiet – ett parti som vanligtvis förknippas med motstånd till dödsstraff. Variationen mellan de olika delstaterna insåg jag också till slut var enorm och ville veta mer om vilka faktorer i kontexten delstatsförsamlingarna som kunde tänkas påverka utvecklingen på delstatsnivå.

Enskilda lagstiftares betydelse

Emma Ricknell samlade själv ihop och kodade de 3 000 lagförslagen som avhandlingen bygger på. När hon hon började titta på materialet insåg hon snart att det fanns olika mönster. En del som var mer eller mindre outforskade sedan tidigare, andra som bekräftade tidigare forskning.

– Jag såg till exempel att det fanns individuella delstatslagstiftare som är väldigt hängivna när det gäller att genom lagstiftning försöka begränsa eller till och med avskaffa dödsstraffet och att de i vissa fall också genom sitt mångåriga engagemang bidragit till utvecklingen mot ett minskat användande av dödsstraff.

Vissa vill återinföra dödsstraff

Den allmänna trenden i världen är också att antalet länder med dödsstraff minskar, men det finns länder, även i Europa där det finns röster som vill återinföra dödsstraff. Även om konsensus kring dödsstraffets avskaffande på EU-nivå är utbredd dyker det då och då upp en diskussion om återinförande i individuella länder, särskilt när oerhört grova brott begåtts.

–  Utvecklingen globalt har under flera decennier gått mot att färre och färre länder använder sig av dödsstraff. I Europa är det enbart Belarus som fortfarande praktiserar dödsstraffet, men Belarus är ju till exempel inte medlem i EU, och kan inte heller bli det utan att avskaffa dödsstraffet.

Avhandling:

Death Penalty in Decline: Brakes and Accelerators in U.S. State Legislatures.

Kontakt:

Emma Ricknell, lektor, Linnéuniversitetet, emma.ricknell@lnu.se