Genom att mäta så kallade epigenetiska förändringar i cellprover från livmoderhalsen har forskar hittat två unika signaturer för bröst- och äggstockscancer. Upptäckten gör det möjligt att mäta risk för cancer i andra vävnader än dem som provtagits.
I de två aktuella studierna analyserade forskarna epigenetiska förändringar i livmoderhalsprover, det vill säga förändringar i genuttryck som påverkats av faktorer som miljö, livsstil och åldrande.
Epigenetiken kan förklara hur den genetiska koden reagerar på miljön. Allt är inte förutbestämt av våra gener; miljöns inverkan och hur vi lever har stor betydelse för hur generna uttrycks, det vill säga om en viss gen är aktiv eller inte. Vi föds alltså med en uppsättning gener men beroende av miljön vi lever i kan generna och dess funktioner slås på eller av.
Källa: Nationellt resurscentrum för biologiundervisning
Förutsäga risk för mer än en cancerform i taget
– Det unika i dessa studier är att vi hittat ett sätt att mäta risk för cancer i andra vävnader än dem vi provtagit. Det ger nya insikter i hur cancer uppkommer och öppnar för möjligheten att kunna förutsäga risk för cancer mer allmänt i stället för en cancerform i taget, säger Joakim Dillner, professor vid institutionen för laboratoriemedicin, Karolinska Institutet, och en av studiens författare.
Gynekologiska cellprover används i dag rutinmässigt i vården för att upptäcka cellförändringar som kan leda till livmoderhalscancer. Upptäckten har möjliggjort tidig behandling och drastiskt minskat antalet fall av livmoderhalscancer de senaste årtionden. Nu hoppas forskare kunna använda samma cellprover för att identifiera en individs risk för andra cancerformer.
– Om vi vet vilka individer som har en ökad risk att utveckla en viss typ av cancer så öppnar det för möjligheten till utökad screening och förebyggande behandling, säger medförfattaren Kristina Gemzell Danielsson, professor vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet.
Om studien:
Livmoderhalsprover från över tusen kvinnor samlades in från flera europeiska vårdinrättningar samt den biobank av livmoderhalsprover som upprättades vid Karolinska Institutet i början på 2010-talet och i dag ägs av Karolinska Universitetssjukhuset. Knappt en tredjedel av kvinnorna hade antingen bröst- eller äggstockscancer medan resterande var friska.
Högre träffsäkerhet med metoden
Genom att systematiskt screena samtliga möjliga metyleringsställen i hela genomet hittade forskarna två unika epigenetiska signaturer som identifierade 76,6 procent av kvinnorna med hög risk för bröstcancer och 61,7 procent med hög risk för äggstockscancer. Jämfört med nuvarande gentester upptäckte metoden som kallas WID-testet (Women’s risk IDentification) upp till 30 procent fler kvinnor med bröst- eller äggstockscancer. Enligt forskarna kan testet användas i ett tidigt skede för att upptäcka förändringar som ökar risken för cancer.
– Våra resultat hittills visar att WID-testet överträffar nuvarande metoder och vi ser fram emot att validera dessa initiala fynd i kliniska studier på ett stort antal kvinnor, säger Martin Widschwendter, professor vid University of Innsbruck, Österrike, och University College London, Storbritannien, samt gästprofessor vid Karolinska Institutet, i en nyhetsartikel från The Eve Appeal.
Vetenskapliga artiklar:
The WID-BC-index identifies women with primary poor prognostic breast cancer based on DNA methylation in cervical samples, (James E Barrett et al.), Nature Communications.
The DNA methylome of cervical cells can predict the presence of ovarian cancer, (James E Barrett et al.), Nature Communications.
Kontakt:
Joakim Dillner, professor vid institutionen för laboratoriemedicin, Karolinska Institutet,
joakim.dillner@ki.se
Kristina Gemzell Danielsson, professor vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet, kristina.gemzell@ki.se
Fotnot:
Forskningen har delvis finansierats av Europeiska unionens Horizon 2020 Research and Innovation Programme, välgörenhetsorganisationen The Eve Appeal och Europeiska Vetenskapsrådet (ERC).
