Dolda svagheter inuti vulkaner kan orsaka kollaps
På toppen av många vulkaner bildas lavadomer. De byggs upp av trögflytande lava som stelnar och riskerar att spricka och klyvas.
Forskare vid Uppsala universitet har tillsammans med internationella kollegor analyserat instabiliteten hos lavadomer på vulkanen Merapi i Indonesien, som riskerar att bli mycket farlig. Genom att förstå de inre processerna hoppas forskarna kunna förutse kollapser och jordskred bättre.
Vulkankollapser är oförutsägbara
Ett exempel på en vulkan som kollapsat katastrofalt tillsammans med explosioner och jordskred är Mount Saint Helens år 1980. Generellt sett anses sådana kollapser vara oförutsägbara eftersom man ännu inte helt förstår de fysiska egenskaperna, spänningarna inuti och de inre strukturer som vulkaner och lavadomer har. Dessa egenskaper kan dessutom ändra sig snabbt, från en dag till en annan.
Lava begravde sprickzon
Studien konstaterade att en hästskoformad sprickzon som bildats 2012, och som tidigare lotsat intensiva gasemissioner, blev begravd under förnyade lavaflöden 2018. Den nybildade lavadomen började visa tecken på instabilitet under 2019. Forskarna kan nu visa att den håller på att kollapsa längs den numera dolda sprickzonen.
Genom att mäta komposition och fysiska egenskaper längs liknande sprickzoner i vulkanens toppregion, har man kommit fram till att svagheter i berget i den dolda sprickzonen troligen är huvudorsaken till varför instabiliteten hos lavadomen börjat på just den platsen.
Resultatet av studien ger övervakare bättre möjlighet att kunna förutse potentiella platser där en vulkan riskerar att kollapsa. Den informationen är viktig för att kunna riskbedöma faror vid jordskred och kollapser vid aktiva vulkaner världen över.
Studien kombinerar flera års drönarbaserad fotogrammetri med mineralogiska och geokemiska undersökningar samt mekaniska hållfasthetsmätningar.
Vetenskaplig artikel:
Hidden mechanical weaknesses within lava domes provided by buried high-porosity hydrothermal alteration zones, Scientific Reports.
Kontakt:
Valentin R. Troll, professor, Institutionen för geovetenskaper vid Uppsala universitet, valentin.troll@geo.uu.se
