Sociala medier nytt slagfält för informationskrig

Dagligen kommer nya bilder från kriget i Ukraina från etablerade medier och våra privata konton på sociala medier. Men de kommer också via aktörer vars syfte är att sprida desinformation. Samtidigt spelar de digitala plattformarna en viktig roll för motståndsrörelsen, räddningsorganisationer och civilsamhället.

Anne Kaun, professor i medie- och kommunikationsvetenskap, har studerat tillit till olika medier men också digital aktivism:

− Det är första gången i Europa vi ser ett sociala medier-krig. Vi har sett det tidigare på andra håll i världen, inte minst i Syrien och Afghanistan. Men inte i Europa. Man kan jämföra med Irakkriget 1991 som beskrevs som ett högteknologiskt krig, där kriget kom väldigt nära genom suddiga tv-bilder, säger Anne Kaun vid Södertörns högskola.

Snabba nyhetsflöden

Under de senaste åren har vi blivit vana vid ett snabbt nyhetsflöde och uppdateringar dygnet runt på tv och i digitala kanaler.

I den snabba nyhetsrapporteringen blir det svårare att skilja på korrekt och felaktig rapportering. Där har etablerade medier ett stort ansvar, men det är också viktigt att vara mycket medveten i sina egna val av nyhetskanaler.

Facebook, Twitter, TikTok och andra plattformar kritiseras ofta för att bli en mistlur för desinformation och att ägarna inte gör tillräckligt för att förhindra spridning av felaktigheter. Men i sin forskning om digital aktivism har Anne Kaun också sett hur samma kanaler hjälper människor att känna sig delaktiga, visa solidaritet och organisera sig.

− I krigstider är det lätt att känna att man inget kan göra, men via Facebook kan man ändå visa sitt deltagande, dela korrekt information och delta i insamlingar. Det kan också bli en inkörsport till ett starkare engagemang och mobilisering, säger hon.

Informationskrig har pågått i många år

Utifrån ett säkerhets- och geopolitiskt perspektiv har det informationskrig vi ser i dag på sociala medier och digitala plattformar pågått i flera år, åtminstone sedan Ryssland annekterade Krimhalvön 2014. Det menar Jonas Andersson Schwarz som studerat medier, digital infrastruktur, hur data är beskaffat och olika plattformar.

− Det vi ser är militariserade informationsflöden. Sedan 2014 har Ryssland ytterligare skärpt sina censurlagar och begränsat fria medier, säger Jonas Andersson Schwarz, docent i medie- och kommunikationsvetenskap vid Södertörns högskola.

Ryska nyhetskanaler som Russia Today och Sputnik, en statlig rysk nyhetstjänst, har också blivit en del av de alternativa medierna även i Sverige och andra europeiska länder.

− Det dockar in i en internationell ideologisk rörelse som växt fram, som linjerar med Putins intressen. Men den är sällan representativ för faktiska majoriteter.

En utveckling som kan ses som en del i den politiska utvecklingen i framför allt Ryssland, men också i USA, är framväxten av kleptokratiska intressen. Det innebär att en stat styrs av personer som utnyttjar regeringens möjligheter för egen vinning.

− Oligarkernas intressen har eroderat det politiska systemet i Ryssland. Och vi ser det även i viss utsträckning i USA och Storbritannien.

En hårdare retorik

Retoriken i sociala medier har på senare år blivit hård och den allt mer vässade tonen även från svenska konton sker inte i något vakuum. Ett exempel är den felaktiga videon från statsminister Magdalena Anderssons (S) presskonferens som spreds av moderata politiker. Videon bestod av klipp från presskonferensen som klippts ihop för att misskreditera regeringen, utan att tydligt ange att den var manipulerad.

− Jag ser det som mycket allvarligt att sprida uppenbara fejk-klipp och att göra partipolitiska poänger av det. Men det kan också tas upp av ens politiska motståndare och användas tillbaka. Även vissa vänstertyckare försöker ta partipolitiska poänger, säger Jonas Andersson Schwarz och fortsätter:

− Det är en utmaning då vi i Sverige har valår i år. Å andra sidan kanske valrörelsen blir mindre populistisk om det fortsätter att vara ett så allvarligt läge i Ukraina. Det kan göra att det blir mindre tolerans bland mottagarna när politiska påverkare försöker ta billiga poänger.

Drastiska åtgärder

EU har redan infört en rad sanktioner mot Ryssland i ett försök att skära av landet från omvärlden och stoppa invasionen. De har också talat om att blockera ryskkontrollerade medier från att sända i EU:s medlemsstater. Det finns också tecken på att hackernätverk som Anonymous försöker stänga ner olika ryska internetsidor.

− Det är en mycket drastisk åtgärd att dra in sändningstillstånd och införa starka ekonomiska sanktioner mot Ryssland, det har aldrig gjorts tidigare och kan av Putin ses som en eskalering.

− Anonymous å sin sida är ett okontrollerbart kollektiv som är svårt att överblicka. Det finns några få som säger sig föra nätverkets talan, men de är fria agenter. Dock kan man ju se att den stora massan av dem knappast är för Putin och de är många som sitter på kvällarna och försöker få bort sidor från internet. Det är effektivt, men handlar kanske framför allt om att förlöjliga regimen.

Kontakt:

Anne Kaun, professor i medie- och kommunikationsvetenskap, Södertörns högskola, anne.kaun@sh.se

Jonas Andersson Schwarz, docent i medie- och kommunikationsvetenskap, Södertörns högskola, jonas.andersson.schwarz@sh.se