Männen som förekommer i #metoo-vittnesmålen misslyckas med att respektera andra människors rättigheter, något som borde leda till att de blir uteslutna ur sociala sammanhang. Ändå blir det ofta precis tvärtom, visar forskning.
Den 8 mars 2018 lämnades 65 #metoo-upprop in till dåvarande jämställdhetsminister Åsa Regnér. Nu har materialet, som omfattar 339 sidor, analyserats utifrån ett sociologiskt perspektiv av forskare vid Göteborgs universitet.
Många av uppropen utgår från en bransch och rör därför sexuella trakasserier i arbetslivet.
– Genom ord eller handling med sexuell laddning förvandlar mannen en yrkesmässig situation till en situation där kvinnan exkluderas. Ett exempel är mannen som i en hiss tillsammans med andra män frågar en ensam kvinna om hon inte är rädd att bli våldtagen. En sådan handling är obehaglig och hotfull samtidigt som den uttrycker social missaktning och brist på respekt för individens friheter och rättigheter, säger Emma Engdahl, professor i sociologi vid Göteborgs universitet.
Social missaktning väcker skam
Hon förklarar vidare att social missaktning är ett samlingsnamn för fysiska övergrepp, rättsberövande och förnedring eller kränkning och yttrar sig i känslor som skam, frustration och vrede.
– Det är dessa känslor som var bränslet i #metoo-rörelsen, där de utsatta kunde få moraliskt och politiskt utlopp för sin vrede. Trakasserierna som skildras i de 718 citaten spänner från olämpliga ord till rena övergrepp och våldtäkter. I artikeln har vi analyserat hur trakasserierna påverkat de utsatta kvinnornas livssituation och livsmöjligheter.
Männen blir förlåtna
Berättelserna visar att de övergrepp som skildras ofta leder till både personligt lidande och en sämre social situation, en del kvinnor blir uteslutna ur sociala sammanhang och vissa avslutar sina anställningar. Männen däremot blir ofta förlåtna och går vidare i karriären.
Emma Engdahl beskriver att det finns förlåtande strukturer för förnedring eller kränkning så som principen att hellre fria än fälla och lite skämt måste man tåla, samt varianter på det temat.
– Många vittnar också om att förövare får erkännande i form av solidaritet i de sammanhang som de sexuella trakasserierna utspelat sig och senare i yrkeskarriären trots vetskap om de sexuella trakasserierna.
Oförmåga att förstå kvinnors rättigheter
Enligt socialfilosofen Axel Honneth är förmågan att uppmärksamma och respektera andra personers rättigheter oavsett vad man känner och tycker om dessa personer nödvändig för att förtjäna legitimitet som moraliskt tillräknelig och därmed bli en fullvärdig samhällsmedborgare. Detta misslyckas männen som förekommer i #metoo-vittnesmålen med, menar Emma Engdahl.
– #metoo-rörelsen visar mäns oförmåga att förstå kvinnors rättigheter. Det är en kognitiv brist hos männen som borde leda till uteslutning ur sociala sammanhang och uteblivet socialt erkännande för förövaren men berättelserna visar att det ofta blir precis tvärtom, avslutar hon.
#metoo – allt startade med en tweet
- I oktober 2017 postade Alyssa Milano den numera ikoniska tweet som inledde ett globalt massvittnande om sexuella trakasserier. Hon citerade en vän och lade till ”Me too”. Tidigare samma dag hade en tämligen okänd twittrare postat ”Hey, are you a female-identifying person who has been sexually harassed or assaulted? #metoo”.
- Därefter besvarade twittraren sin egen post med ”Maybe if all of us who have been say something, the size of this problem might become more visible. You think? #metoo”.
- #metoo är den hittills största av flera cyberrörelser som uppmärksammat sexuella trakasserier.
Källa: #Metoo. En kamp för socialt erkännande och rättvisa
