Fisket på marina arter som strömming, gråsej och torsk bör minska medan fisket föreslås kunna öka på bland annat kolja och vitling. När det gäller flera insjöfiskar bedöms fisket på bland annat sik i Vänern och siklöja i Vättern kunna öka.
Det visar SLU:s årliga översikt ”Fisk- och skaldjursbestånd i svenska hav och sötvatten”, som görs på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten.
Underlag för hållbar förvaltning
I rapporten analyserar institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua) tillstånd och trender för de mest fiskade arterna i havet och de fyra stora sjöarna: Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren. Rapporten utgör ett viktigt underlag för förvaltningen av fisk- och skaldjursbestånden, men gör det också möjligt att utvärdera effekter av olika förvaltningsåtgärder.
– Kunskaperna är viktiga för att kunna genomföra en ekosystembaserad förvaltning och arbetet med att skapa balans mellan bevarande, långsiktigt hållbart nyttjande och en rättvis fördelning av naturresurser, säger Fredrik Ljunghager, utredare på Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
Analyserna bygger bland annat på information om yrkes- och fritidsfisket fångster samt olika typer av systematiska provfisken. Insamlad data analyseras sedan av både nationella och internationella forskare.
– Vårt huvudsakliga mål är att beräkna hur stora bestånden är och om de växer eller krymper. Då kan vi ge råd om fisket kan öka, bör minskas eller om fisket helt bör upphöra. För några arter och bestånd har vi tyvärr inte tillräckligt bra information, varför vissa av våra bedömningar blir mer osäkra. Ibland kan vi inte heller göra någon bedömning alls, säger Stefan Larsson, vetenskaplig redaktör för rapporten och senior miljöanalysspecialist vid institutionen för akvatiska resurser på Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
I årets rapport ingår 48 arter fördelade på ett hundratal olika bestånd eller områden.
Positiv utveckling för några arter
Ett antal internationellt förvaltade arter har visat på en positiv utveckling sedan förra rapporten, kolja i Nordsjön och Skagerrak, vitling i Nordsjön, äkta tunga i Skagerrak och Kattegatt och höstlekande sill i Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt. På dessa arter bedöms fisket kunna öka.
Även för några av de nationellt förvaltade arterna ses en positiv utveckling och då i synnerhet i de stora sjöarna. Det gäller till exempel för lake och sik i Vänern och Vättern liksom för siklöja i Vättern och Mälaren. Positiva trender syns även för siken i Bottenviken vilket tyder på att beståndsstatusen är god och att fångsterna kan öka.
Fiskestopp respektive minskat fiske för torsk och strömming
För torsken är läget fortsatt allvarligt och då i synnerhet för det östra beståndet i Östersjön och beståndet i Kattegatt, för vilka Ices (Internationella havsforskningsrådet) ger rådet att inget fiske av torsk ska ske under 2022. För västra torskbeståndet i Östersjön minskas fisket avsevärt medan det för fisket i Nordsjön och Skagerrak inte sker någon större förändringen, även om läget dock är kritiskt.
Även för flera sillbestånd ges råd om minskat fiske eller fiskestopp. Vårlekande sill i Skagerrak, Kattegatt och sydvästra Östersjön bör till exempel inte fiskas alls. I Bottniska viken minskas strömmingsfisket något och för sill/strömming i centrala Östersjön (utom Rigabukten) sker en tydlig minskning.
– Strömmingen i Östersjön är småvuxen och lekbeståndet krymper samtidigt som fiskeridödligheten ligger över gränsvärdet för ett hållbart fiske. Då måste fisket minskas, säger Stefan Larsson.
Sämre för Vätterns röding och gäddan vid Östersjökusten
I Vättern har rödingbeståndets återhämtning avstannat och det finns tendenser till en negativ utveckling.
– Särskilt verkar det som att rödingarna inte längre är lika stora, vilket kan indikera ett för högt fisketryck, säger Stefan Larsson.
För de kanske två mest populära arterna inom fritidsfisket, abborren och gäddan, ser det både bra och dåligt ut. För abborren är situationen generellt bra i de stora sjöarna, med starka bestånd i framför allt Mälaren och Hjälmaren. För abborren längs kusten har situationen varit relativt stabil under en längre tid, men då bestånden inte bedöms växa är rådet för kustabborren att fångsterna inte bör öka.
För gäddan i stora sjöarna råder databrist. Bedömning kan endast göras för Vänern, där Sveriges Sportfiske och Vattenvårdsförbund bidrar med dataunderlag, och där lyder rådet att fångsterna inte bör öka. Även för kustgäddan saknas data och enligt försiktighetsprincipen bör därför fångsterna inte ökas i Bottniska viken. I Egentliga Östersjön är situationen för gäddan kritisk, med kraftigt försvagade bestånd på flera håll.
– Orsak till detta antas bland annat vara de negativa effekter de ökande bestånden av storspigg har på gäddan, samt att gäddan är en viktig bytesart för de ökande populationerna av säl och skarv, säger Stefan Larsson.
Kort om några välkända arter i specifika vatten
Stora sjöarna
För gös i Hjälmaren kan en svag negativ trend anas. Provfisken av gös i Mälaren visar stabila trender och rekryteringen 2020 var stark i centrala Mälaren. Statusen för abborre i Mälaren och Hjälmaren är god. I Vättern har rödingbeståndets återhämtning under senare år avstannat. För siklöja i Vättern är trenden fortsatt positiv. I Vänern är situationen för den vilda laxen fortsatt kritiskt, bland annat på grund av svag rekrytering då älvarna de leker i är utbyggda men också då fisket efter odlad lax i Vänern kan ha negativa effekter på den vilda. Även öringens rekrytering är svag i Vänern.
Östersjön
Strömmingen i Östersjön uppvisar låg medelvikt och både lekbeståndet samt fiskeridödligheten är på fel sida om respektive gränsvärde för hållbart fiske, varför fångsterna under 2022 minskas. Situationen är något bättre i Bottniska viken, men även här minskas fångsterna något. För torsken i det östra beståndet är läget fortsatt kritiskt och fisket helt stoppat. Läget har försämrats för det västra beståndet, varför fångsterna minskas avsevärt under 2022.
Skagerrak/Kattegatt
I Skagerrak och Kattegatt är tillståndet bra för bland annat kolja och vitling. I Kattegatt är det fortsatt fiskestopp för torsk. Även för till exempel hummer, långa och hälleflundra är situationen otillfredsställande. Enligt Artdatabanken är pigghajen akut hotad, men det rådande fiskeförbudet verkar ge resultat och analyser tyder på att arten håller på att återhämta sig.
Nordsjön
I Nordsjön är tillståndet bra för bland annat kolja och rödspätta och skarpsill. Det ser dock sämre ut för till exempel gråsej, där fiskeridödligheten ligger över referensvärdet för fiskeridödlighet som ger ett hållbart fiske över tid medan lekbiomassan är under tröskelvärdet för den biomassa som inte bör underskridas för att fisket ska kunna ske vid den nivå som ger maximal hållbar avkastning.
Rapport:
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2021
Kontakt:
Stefan Larsson, senior miljöanalysspecialist vid institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua), Sveriges lantbruksuniversitet, stefan.larsson@slu.se
Fredrik Ljunghager, utredare på Havs- och vattenmyndighet, HaV, fredrik.ljunghager@havochvatten.se
Om rapporten:
Rapporten ”Fisk- och skaldjursbestånd i svenska hav och sötvatten” är ett kunskapsunderlag som tas fram av institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua) vid Sveriges lantbruksuniversitet på beställning av Havs- och vattenmyndigheten.
Kunskapsunderlaget baseras på data som samlas in inom yrkes- och fritidsfisket, samt på omfattande övervakning av fiskbestånden och analyser av nationella och internationella forskare.
I rapporten presenteras tillstånd och biologiska råd både för arter och bestånd som förvaltas nationellt och för de som omfattas av internationell förvaltning. Många av de ekonomiskt viktiga fiskarterna vandrar över gränserna för nationella fiskezoner. För att kunna uppskatta storleken på sådana bestånd krävs ett fungerande internationellt samarbete. Detta samarbete sker inom Internationella havsforskningsrådet (Ices), med deltagande av biologer från alla kuststater runt Östersjön, Nordsjön och Nordostatlanten. För de internationellt förvaltade bestånden följer SLU Aqua Ices rådgivning. Fiskbestånden i de stora sjöarna och de mer kustbundna bestånden förvaltas nationellt och för dessa är det istället SLU Aqua som tar fram råden.
