Barn som föds extremt för tidigt löper stor risk att drabbas av både neuropsykiatriska och fysiska diagnoser.
– Att födas mycket omogen innebär långsiktiga konsekvenser, säger Ann Hellström, professor vid Sahlgrenska akademin.
I en studie av barn som fötts före graviditetsvecka 24 visade sig nästan alla (96 procent) ha någon av de diagnoser som studerades (läs mer i faktarutan längre ner). Över hälften av barnen, som vid uppföljningen var mellan 2 och 13 år gamla, behövde habilitering, det vill säga stöd på grund av en funktionsnedsättning.
Får långsiktiga konsekvenser
Studien visar det stora behovet av särskilt stöd för de mest omogna barnen som fötts extremt för tidigt, och lyfter fram behovet av långsiktig habilitering.
– Detta handlar om samhällets minsta barn, som inte skulle ha överlevt utan modern neonatalvård, säger Ann Hellström, professor vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, som lett studien.
Ann Hellström fortsätter:
– Att födas mycket omogen innebär långsiktiga konsekvenser. Medvetenheten behöver öka för att samhället ska kunna tillföra tillräckliga resurser under uppväxten och senare i livet, för att hantera sjuklighet, strukturera uppföljningsprogram och stötta vid funktionsnedsättningar.
Fler överlever
De senaste tjugo åren har överlevnaden bland extremt för tidigt födda barn ökat kraftigt framför allt hos dem som föds vid 22 eller 23 veckors graviditet. Idag kan alltså vården rädda livet på barn som föds mer än fyra månader för tidigt. Den ökade överlevnaden har lett till mer kunskap om hjärnutvecklingen hos barnen och om hur kognition, motorik, hörsel och syn påverkas.
Denna studie är den första att ge samlad bild av förekomsten av flera olika diagnoser hos de mest omogna av de extremt för tidigt födda barnen och den förväntade betydande påverkan på barnens liv, i ett och samma omfattande nationella forskningsunderlag.
Tidiga resurser behövs
Studien är genomförd i ett nationellt samarbete mellan forskare som fokuserar på nyfödda barn (neonatologi) och ögonmedicin (oftalmologi).
Eva Morsing, forskare vid Lunds universitet och neonatolog på Skånes universitetssjukhus, kommenterar:
– Läkare och vårdpersonal engagerade i nyföddhetsvården behöver vara medvetna om de många hälso- och utvecklingsproblem som drabbar dessa barn. Vården behöver också resurser för att i ett tidigt skede kunna identifiera deras långsiktiga behov av behandling och stöd.
Så gjordes forskningen
Studien är baserad på nationella register- och sjukhusjournaler. Den grundas på data om nästan alla barn som fötts före 24 graviditetsveckor i Sverige åren 2007–2018, och som efter förlossningen överlevt fram till motsvarande fullgången tid (40 veckor).
Totalt omfattar studien 399 barn. Vid uppföljningen var barnen mellan 2 och 13 år gamla.
Bland dessa barn hade:
- 75 procent neuropsykiatriska funktionsnedsättningar: utvecklingsstörning av någon grad (40 procent), adhd (30 procent) och autism (24 procent)
- 55 procent habilitering, det vill säga något slags stöd på grund av en funktionsnedsättning
- 88 procent andra medicinska diagnoser: astma (63 procent) eller påverkad tillväxt (39 procent)
- 17 procent cerebral pares.
Vetenskaplig artikel:
Neurodevelopmental disorders and somatic diagnoses in a national cohort of children born before 24 weeks of gestation, publicerad i den vetenskapliga tidskriften Acta Paediatrica.
Kontakt:
Ann Hellström, professor i pediatrisk oftalmologi (ögonmedicin) vid Göteborgs universitet och överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, ann.hellstrom@medfak.gu.se, Eva Morsing, forskare inom neonatologi vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus, eva.morsing@med.lu.se
