Aborttalen var oförändrade under pandemins första våg och kvinnor tvekade inte att genomgå abort. Det visar en studie från Göteborgs universitet.
Forskare har analyserat siffror över aborter och födslar i Sverige samt intervjuat kvinnor för undersöka deras upplevelse av att söka på abortmottagning under den första vågen av coronapandemin.
Resultaten visar att antalet aborter och pågående graviditeter inte förändrades nämnvärt under studieperioden jämfört med före pandemin. Det var inte heller någon signifikant skillnad på när under graviditeten som de gravida sökte för att genomgå abort.
Blev väl omhändertagna
De farhågor som framkom i intervjuerna, om tillgången på vård och kring den egna hälsan, blev enligt studien väl omhändertagna. Kvinnorna som sökte abort tvekade inte att gå vidare med sitt beslut.
– Vi kan visa att den svenska abortvården förblev relativt opåverkad av den första pandemivågen, ett viktigt budskap att förmedla till kvinnor bosatta i Sverige för att skapa trygghet, säger Johanna Rydelius, doktorand inom obstetrik och gynekologi på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
Stora skillnader länder emellan
Även om Världshälsoorganisationen WHO betonar vikten av bra abortvård, har det funnits indikationer på att vårdtillgången begränsats under covid-19-pandemin. Det verkar dock inte gälla i Sverige, konstaterar Johanna Rydelius.
– Det är intressant att jämföra med resten av världen där man har gått i två helt motsatta riktningar, säger hon. Dels en situation med en kraftig försämring av tillgängligheten till abortvård, som i Ungern och Slovakien där det under delar av pandemin varit i stort sett omöjligt att genomgå en abort, och den situation som uppstått i Storbritannien där tillgången drastiskt förbättrats genom digitala vårdbesök och leverans av läkemedel via post.
Så gjordes forskningen
Studien bygger på en kvantitativ analys av inrapporterade aborter och födslar i Sverige, samt en kvalitativ analys av abortsökande kvinnors upplevelse av att söka på abortmottagning under den första pandemivågen.
I underlaget ingår data om samtliga kvinnor i åldern 15–44 år, bosatta i Sverige under åren 2018–2020, totalt cirka 1,9 miljoner individer. Den undersökta perioden omfattar tiden både före och efter att spridningen av covid-19 klassades som pandemi.
Den kvalitativa delen bygger på intervjuer med femton kvinnor som sökte på abortmottagning under pandemin. Intervjuerna handlade både om mötet med abortvården – tillgänglighet och risk för att smittas eller smitta – och hur abortbeslutet eventuellt påverkats av rädslan för att få covid-19 som gravid, och av upplevd ensamhet och social isolering under pandemin.
Vetenskaplig artikel:
Influence of the COVID-19 pandemic on abortions and births in Sweden: a mixed-methods study.
Kontakt:
Johanna Rydelius, doktorand inom obstetrik och gynekologi på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, gynekolog på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, johanna.rydelius@vgregion.se
