Kirurger behöver fler kroppar att träna på

Många svenskar är positivt inställda till att donera sina organ. Men få känner till att de också kan donera hela sin kropp för att bidra till bättre medicinsk utbildning, forskning och sjukvård.

Vid kroppsdonation ingår man ett avtal med ett lärosäte om att det ska få använda kroppen när man avlidit, för undervisning av läkarstudenter och färdighetsträning för kirurger.

Stort behov av kroppar

– Under senare år har donationerna av kroppar ökat, vilket vi är mycket tacksamma för, men vi har fortsatt ett enormt behov av kroppar. Vi hade gärna sett att dubbelt så många ingick avtal om kroppsdonation med oss. Det skulle ge oss möjlighet att erbjuda färdighetsträning för betydligt fler kirurger, säger Magnus Braide, professor i anatomi på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och föreståndare för Kirurgisk anatomiskt träningscentrum, KAT, som drivs genom ett samarbete mellan universitetet och sjukvården.

Vid Göteborgs universitet använder man främst kropparna för att ge studenter på läkarprogrammet en fördjupad förståelse för anatomiska strukturer. När det gäller färdighetsträning för kirurger är de som är verksamma på Sahlgrenska Universitetssjukhuset prioriterade, som också står som arrangör för en stor del av dessa kurser.

Svårt att bibehålla skicklighet

Om det är möjligt används kroppar också i kurser som ges av medicintekniska företag. Där kan kirurger få möjlighet att lära sig arbeta med moderna operationstekniker, bland annat med stöd av robotar och datortomografi.

Ett område där tillgången på donerade kroppar i dag inte räcker till är traumakirurgi.

– Det är en kirurgisk specialitet som hanterar konsekvenserna av yttre våld, som fallskador, trafikolyckor, knivskador och skjutningar. Skadorna är mycket varierande, och patienterna förhållandevis få. Det innebär att det kan vara svårt för traumakirurger att upprätthålla sin skicklighet, säger Magnus Braide.

Kontakt:

Magnus Braide, magnus.braide@anatcell.gu.se