Poliser vill samarbeta kring narkotikafrågor

I en studie gjord vid Malmö universitet har 19 poliser, som arbetar med narkotikafrågor, blivit djupintervjuade om hur de ser på skadebegränsande insatser* för droganvändare.

Studien visar att de intervjuade poliserna generellt var positivt inställda till insatser som sprututbyten och LARO, en behandlingsform där man exempelvis får metadon som ersättning för sitt opioidberoende.

– De intervjuade såg LARO som något positivt eftersom man kan få bättre hälsa och leva ett mer normalt liv när man inte behöver ägna sig åt kriminella aktiviteter för att få in pengar till heroin. Samtidigt lyfte de också problematiken med att läkemedlen läcker ut på den illegala marknaden, säger Torkel Richert, lektor vid institutionen för socialt arbete.

Polisen håller sig på avstånd

I studien beskriver poliserna rutiner och överenskommelser som byggts upp över tid. Till exempel att de medvetet håller sig på avstånd från Sprutbytet i Malmö, där brukare kan hämta ut rena sprutor och kanyler.

– Sprutbytet ses som en plats där polisen inte alls ska vara. De skulle kunna stå och plocka in varenda en som kommer dit med narkotika i blodet – men det gör de inte. Det är en överenskommelse mellan polisen och sprutbytet, man förstår att det skulle förstöra den här typen av verksamhet, säger Johan Nordgren, lektor vid institutionen för socialt arbete.

Poliserna fick även frågor kring naloxon, som man kan använda för att häva en överdos. I dag bär enbart sjukvårdspersonal naloxon och delar ut det till brukare.

– Generellt ville man att naloxon skulle bli mer tillgängligt för polisen, om man hamnar i en situation där någon tagit en överdos. Ibland är polisen först på plats, säger Johan Nordgren.

Lämnade äldre missbrukare ifred

I studien gör poliserna en tydlig distinktion mellan yngre och äldre droganvändare. De beskriver att de riktar in sig på de yngre och langarna i sitt arbete. Detta för att förhindra nyrekrytering och att de unga ska fastna i ett långvarigt missbruk. De intervjuade såg det inte som meningsfullt att lägga tid på de äldre missbrukarna.

– De menade att någon annan behövde jobba mot de här personerna. Man lämnade dem ifred. Det är intressant eftersom det går emot tidigare rapporter där polisen kritiserats just för att gå på äldre, tyngre drogmissbrukare, säger Torkel Richert.

Fanns en frustration hos poliserna

Även om poliserna såg kriminaliseringen av eget bruk som ett viktigt redskap i sitt arbete mot narkotika, fanns också en frustration över att lagföra samma person gång på gång för ringa narkotikabrott, enligt forskarna.

– Detta väcker frågor kring den svenska narkotikalagstiftningen och hur polisen bör prioritera sina resurser i arbetet mot narkotika. Vi hoppas att den här studien kan ge en mer nyanserad bild av polisens syn på saken. Att de kan tänka sig samarbeta och kan se positivt på de här insatserna, det pekar på en stor möjlighet att jobba skadebegränsande, avslutar Torkel Richert.

Vetenskaplig artikel:

Police officers’ attitudes and practices toward harm reduction services in Sweden – a qualitative study.

Kontakt:

Torkel Richert, torkel.richert@mau.se och Johan Nordgren, johan.nordgren@mau.se