De flesta lungcancerfall kan inte opereras. Patologens diagnos utgör underlag när läkarna väljer mellan olika behandlingar.
– Vi har fått fram ny forskning som ger direkta resultat i vården, säger Hans Brunnström, docent och patolog.
Forskningen är något av en livsstil. Hans Brunnström, docent och patolog* vid Lunds universitet, har bidragit till ny forskning som ger bättre diagnostik vid lungcancer. Han arbetar antingen vid mikroskopet eller vid datorn. Här analyserar han små delar av infärgade vävnadsprover för att upptäcka ett mönster eller förstorar delar av ett vävnadsprov på datorskärmen.
*Patolog är en specialistläkare som specialiserar sig på diagnostik av sjukdomar och hälsotillstånd. En patolog arbetar främst med två olika huvudområden, analys av prover samt att genomföra obduktioner. Källa: Framtid.se
Behandlingen anpassas efter individen
Vad styr vilken cancerbehandling som har bäst effekt? Cancerbehandling utformas numera efter varje individ. En rad olika tumöregenskaper spelar stor roll, förutom att det handlar om vilken typ av cancer och var cancern har uppstått. Om cancern har spridit sig från andra organ till lunga gäller ofta andra tumöregenskaper.
– Vi kan i dag hjälpa cancerpatienterna på ett helt annat sätt och analysera olika gener. Vi behöver veta exakt vilka markörer* som är säkrast för att cancerläkaren, onkologen, ska välja en viss behandling. Som forskare och patolog är det lite av en utmaning att hitta den bästa, exakta, precisionsmedicinen. När jag ska hjälpa patienter som ska få en brådskande behandling behöver jag hålla ett visst tempo för att göra en analys, säger Hans Brunnström.
Vad är en biomarkör?
Biologiska markörer är mätbara och kvantifierbara biologiska parametrar (som till exempel halten av ett specifikt enzym eller hormon) som tjänar som indikatorer för bedömningar av till exempel sjukdomsrisk, psykiska störningar, tillväxt i cellodling osv.
Källa: KI
Kan öka överlevnad
Jämfört med för 30 år sedan har det stor betydelse vad patologen kommit fram till. Patologen är en specialistläkare som specialiserar sig på diagnostik av sjukdomar och hälsotillstånd.
– Vi måste ställa rätt diagnos för att välja rätt tilläggsanalyser som styr behandlingen. I den kliniska situationen har vi ofta mycket lite vävnad eller celler att undersöka. De flesta lungcancerfall kan inte opereras. Då är det viktigt att vi ställer rätt diagnos och kan öka överlevnaden, säger Hans Brunnström.
Bättre riktlinjer kommer
Kanske kan det liknas vid att lägga ett gigantiskt pussel. Det behövs ett oerhört detaljerat underlag med proteiner och gener (ärftlig arvsmassa) för att ge patienter exakt behandling. Patienter ska få rätt vård med hjälp av rätt markörer.
– Min forskning handlar mest om förbättring av diagnostik av lungcancer. Det är väldigt intressant att forska! Många uppdateringar om behandlingar kommer. Vi gör nya och bättre riktlinjer för vården av lungcancerpatienter varje år, säger Hans Brunnström.
Genförändringar viktiga
Med olika markörer och analyser kan man undersöka proteiner i tumörceller och förändringar i cellernas gener i arvsmassan. Men det är inte meningsfullt att välja alla markörer för varje fall för att hitta rätt behandling. För Hans och hans forskarkollegor är det en drivkraft att hitta nya pusselbitar som gör det lättare för läkaren att välja exakt rätt behandling.
– Förändringarna i generna, mutationerna, styr vilken riktad målriktadbehandling som vi kan använda. Undersökning av vissa proteiner kan avgöra om vi kan ”slå ihjäl” cancerceller med immunterapi. Med hjälp av detta har vi ett bättre underlag för att ge bättre behandling.
*Immunterapi är ett sätt att förmå kroppens immunförsvar att angripa cancerceller.
Källa: Cancerfonden
Behovet är stort av målstyrda behandlingar, eftersom de generellt har betydligt bättre effekt än traditionella cytostatika.
– Med rätt diagnos kan vi sätta in rätt behandling även vid svåra fall. Men vi vill göra så bra analyser som möjligt för att ge underlag för rätt typ av behandling, då det ofta finns begränsat med tumörceller från provtagning.
Hjälper patienterna
Efterhand blir nya kombinationer av gener och styrd behandling verklighet. Detta kan fungera direkt i den kliniska vården och hjälpa lungcancerpatienter.
– Det finns hela tiden nya saker att förbättra och det kommer nya frågeställningar från specialistläkare inom cancervården: ”Varför har vi inga tydliga svar på hur den här behandlingen verkar för just den här patienten?”
Som forskare har Hans Brunnström dagliga avstämningar med olika specialistläkare inom onkologi för att hjälpa patienten att få bästa behandlingen. Han informerar även kollegor om den senaste patologiforskningen:
– För mig är forskarrollen en bra kombination av att hjälpa människor och av att vara naturligt nyfiken!
Text: Liselotte Österlind
Artikeln är tidigare publicerad av Medicinsk service vid Region Skåne.
