Få erbjuds stöd när en familjemedlem dör i hjärtstopp

– Förlusten av en familjemedlem eller nära person är en av de mest stressfyllda upplevelserna i en människas liv. Hos närstående kan förlusten få en påtaglig påverkan på både psykisk och fysisk hälsa. Trots detta saknas idag strukturerat stöd för närstående inom vården. För att kunna utveckla ett sådant stöd krävs kunskap om närståendes sorgereaktioner, säger Nina Carlsson, forskare i vårdvetenskap vid Linnéuniversitetet.

Sorg avtar inte med tiden

Hennes avhandling visar att en betydande del av de närstående drabbas av förlängd sorg, det vill säga sorg som inte avtar med tiden, men även ångest och depression efter den plötsliga förlusten. Men vården brister ofta i att fånga upp de närståendes behov. Av närstående som intervjuats svarade 86 procent att de inte erbjudits något stöd av hälso- och sjukvården.

– Närstående kan beskriva att stödet de fått av personal i det akuta skedet har varit till hjälp men att det sedan kan uppstå ett vakuum efter dödsfallet där de närstående saknar stöd över tid och beskriver att de inte vet var de kan vända sig för stöd.

Etablerad vårdkontakt saknas

En förklaring är att det vid plötsliga dödsfall ofta saknas en etablerad kontakt mellan den närstående och vården att bygga vidare på. Det är den närståendes ansvar att söka stöd, vilket inte alla förmår.

– Detta kan vara en allt för stor uppgift och den sörjande riskerar då att lämnas med bördan av komplicerade sorgereaktioner. Berättandet är en viktig del för närstående som måste anpassa sig till livet utan den avlidna personen. Närstående beskrev i intervjuerna att det kan vara svårt att förstå varandras sorgereaktioner och att närstående inte vill belasta andra människor med sin sorg.

Strukturerat stöd behövs

Nina Carlsson menar att sjukvården behöver erbjuda ett strukturerat stöd till närstående. Varje närstående bör erbjudas åtminstone att personal från hälso- och sjukvården besvarar de frågor som finns.

Uppföljande samtal är betydelsefullt av flera anledningar. Det minskar frågor hos den närstående, samtidigt som det ger en möjlighet för vården att identifiera den närståendes behov av ytterligare stöd.

– Vid plötsligt hjärtstopp och död lämnas närstående med många frågor. För att förstå vad som hänt och för att inte fastna i ett ältande av tankar är det betydelsefullt att få ställa sina frågor och få de svar som finns. Det kan vara frågor om vad som händer när en person drabbas av hjärtstopp, en rädsla att själv drabbas av hjärtsjukdom, eller att någon annan ska drabbas. Det kan minska oro att själv få bli undersökt. Här går det att dra lärdomar från den palliativa vården.

Utifrån ett palliativt förhållningssätt ingår ett ansvar för närstående.

– Vården utformas utifrån de behov patient och närstående erfar. Vi behöver inte uppfinna hjulet utan kan lära av goda exempel.

Svårare om dödsfall sker utanför sjukhus

Det finns även många goda exempel på stöd till närstående i samband med akutvård också, till exempel i fall där en särskild stödperson i det akuta skedet stannar och tar hand om de närstående.

– Men just vid dödsfall utanför sjukhus kan det bli ett glapp, särskilt om det saknas en vårdkontakt sedan tidigare. Vi i hälso- och sjukvården behöver också utbildning och träning i hur vi implementerar ett familjefokus och ser närståendes behov av stöd i samband med hjärtstopp. Personalen är olika bekväma med att möta närstående och tala om döden, säger Nina Carlsson och fortsätter:

– Vid ett plötsligt hjärtstopp är det viktigt att både närstående och personal får möjlighet att bearbeta det som har hänt. Genom utbildningsinsatser kan personalen bli mer bekväm med att samtala om döden och möta existentiella frågor. Jag skulle i framtiden gärna se någon form av påbyggnadsdel av utbildningen i hjärt- och lungräddning med fokus på närståendes situation.

Avhandling:

Sorgereaktioner hos närstående till personer som avlidit till följd av plötsligt hjärtstopp, Linnéuniversitetet.

Kontakt:

Nina Carlsson, doktorand och legitimerad sjuksköterska, nina.carlsson@lnu.se