Blåfenade tonfiskar gör långa vandringar i Atlanten, men återkommer troligen år efter år till skandinaviska vatten. Det visar de första resultaten från ett forskningsprojekt där de enorma fiskarna märkts med satellitsändare.
Den stora blåfenade tonfisken har nästan försvunnit från Skagerrak, Kattegatt och Öresund sedan början av 1960-talet. Då kom tonfiskarna för att leta föda i nordiska vatten under sensommaren och hösten. Det förekom även ett mycket eftertraktat fritidsfiske i Öresund och ett stort yrkesfiske från Öresund till Skagerrak.
Forskare i Danmark och Sverige har samarbetat med sportfiskare under flera år för att fånga och märka blåfenad tonfisk med avancerade elektroniska märken, som gör att de kan följas.
Nu har de första resultaten från märkningsexperimenten publicerats. Det handlar om data från så kallade pop up-satellitmärken (PSAT), som är programmerade att lossna från fisken och flyta upp till ytan efter ett år.
Tonfisken gör långa vandringar
Data från satellitmärkena används för att studera tonfiskarnas vandringar och beteenden. I studien märktes 18 tonfiskar med sändare. Användbara data har kommit från elva av dem.
– Resultaten visar den blåfenade tonfiskens långa vandringar i Atlanten, och att det är samma tonfiskar som återvänder till skandinaviska vatten. Två av märkena plockades upp nästan precis på den plats i Skagerrak där tonfiskarna hade märkts ett år tidigare, säger Andreas Sundelöf, forskare vid SLU.
Blåfenad tonfisk
Blåfenad tonfisk är mycket eftertraktad av världens sportfiskare på grund av sin storlek och enorma kraft, och har fått smeknamnet ”alla fiskars konung”. Tonfisken är också intressant för kommersiellt fiske och säljs till mycket höga priser över hela världen.
Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, och danska DTU Aqua har tillsammans med The International Commission for Conservation of Atlantic Tuna (ICCAT) och erfarna sportfiskare samarbetat i flera år för att undersöka tonfiskarna i Skagerrak.
Fiskarnas beteende följs med avancerad elektronisk utrustning. Märkningen av tonfisk i Skagerrak kommer att fortsätta under 2022.
Kunskap om lekområden
När forskarna får tillbaka satellitmärkena kan den detaljerade informationen också användas för att undersöka var den enskilda tonfisken leker.
Tre märken innehöll information från mer än åtta månader och visar beteenden där åtminstone två av tonfiskarna återvänder till Skagerrak.
Genom att söka igenom fiskarnas dykbeteende har studien kunnat bekräfta att en fisk lekte i Medelhavet. Den andra simmade inte in i Medelhavet och uppvisade inte heller lekbeteende i något annat område under de förhållanden som sedan tidigare är kända för lekande blåfenad tonfisk.
– Att fortsätta söka igenom dokumenterat dykbeteende på det här sättet ger en rad möjligheter att bättre förstå tonfiskens lekbeteende och inte minst att avslöja tidigare okända lekområden. Det har förekommit mycket diskussion och vissa indikationer på flera hittills okända lekplatser under senare år, säger Andreas Sundelöf och fortsätter:
– Metodiken som ligger till grund för den här studien ger stora möjligheter att bättre förstå variation i beteende mellan fiskar, och bättre beskriva beteenden som ligger till grund för förvaltningsbeslut.
Fiskarna simmar tillbaka till matförråd
De två fiskarna som simmade tillbaka till Skagerrak hade burit satellitmärkena i tolv månader. Detta indikerar att det inte är ovanligt att fiskarna gör den här typen av långa vandringar vid upprepade tillfällen.
Samma fiskar återvänder sannolikt i augusti–oktober år efter år till de goda matförråden i Skagerrak, Kattegatt och Öresund, där bland annat sill och makrill förekommer i stora tätheter under den tiden på året.
Vetenskaplig artikel:
First tagging data on large Atlantic bluefin tuna returning to Nordic waters suggest repeated behaviour and skipped spawning . Scientific Report.
Kontakt:
Andreas Sundelöf, forskare vid institutionen för akvatiska resurser, Havsfiskelaboratoriet, SLU, andreas.sundelof@slu.se
