Vårdenhetschefer har en central roll för att sjuksköterskor ska trivas på arbetsplatsen. Cheferna behöver i sin tur ha kontor på plats, vara synliga i verksamheten och en rimlig administrativ arbetsbörda.
Det råder brist på sjuksköterskor på många håll i Sverige och deras arbetsmiljö har fått mycket uppmärksamhet. I ett forskningsprojekt på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet har såväl chefer som sjuksköterskor fått svara på enkäter och djupintervjuats.
– Vi ville ta reda på om sjuksköterskornas upplevelse av stöd från organisationen påverkade deras hälsa, hur nöjda de var med arbetet och deras avsikt att stanna kvar i sin anställning. Vi ville också se om denna upplevelse påverkade vårdens effektivitet och patientsäkerhet, säger Marianne Törner, forskare inom arbets- och miljömedicin på Institutionen för medicin, Sahlgrenska akademin.
Bli sedd och uppskattad
Projektet visar att sjuksköterskor som känner att organisationen bryr sig om dem och uppskattar dem är mindre stressade, mer effektiva, upplever jobbet som mer meningsfullt och är mindre benägna att byta jobb. Det ger i sin tur positiva effekter som bättre teamarbete och ökad patientsäkerhet.
– Vi ser också att vårdenhetscheferna är centrala för att sjuksköterskorna ska uppleva ett bra organisatoriskt stöd. Deras närvaro och tillgänglighet för sin personal är extremt viktig, säger Marianne Törner.
Bra stöd till chefen viktigt
För att vårdenhetschefer ska fungera bra behöver de ha kontor på sin vårdenhet, hög närvaro och synlighet i verksamheten, påverkansmöjligheter och stöd uppifrån, rimlig administrativ arbetsbörda och kontakt med en och samma HR-expert över längre tid.
– Ett bra stöd till vårdenhetscheferna ger ringar på vattnet. Det påverkar sjuksköterskornas psykosociala arbetsmiljö positivt, vilket i sin tur bidrar till ökad effektivitet och patientsäkerhet.
Färre etiska konflikter
Forskningen utgår från begreppet Perceived Organizational Support (POS), som syftar på medarbetarnas uppfattning om i vilken grad organisationen värdesätter deras arbete och värnar deras välmående. Ju positivare uppfattning medarbetarna har, desto färre etiska värdekonflikter.
Att inte kunna ge patienten bästa möjliga vård, och därmed gå emot sina djupaste värderingar i jobbet, leder till etisk stress, som i sin tur kan leda till utbrändhet och en vilja att lämna yrket. Sjuksköterskor som känner att de har gott stöd från chef, övrig ledning och kollegor upplever färre etiska konflikter.
Gemensam syn på uppdraget
– Vi ser att det är viktigt att det finns en ideologisk samsyn kring vårduppdraget i hela organisationen. Ideologisk samsyn innebär att man är överens om att patienternas behov är överordnade, snarare än till exempel att hålla nere kötider eller att utföra tvingande administrativa uppgifter, säger Marianne Törner.
– Vi hoppas att vår forskning ska göra skillnad. Syftet med boken är att göra forskningsresultaten tillgängliga för chefer, andra beslutsfattare och fackliga förtroendepersoner i vården, så att resultaten kan användas i organisationernas praktiska utvecklingsarbete, avslutar hon.
Så gjordes forskningen:
Forskningsresultatet bygger på enkäter till 140 vårdenhetschefer och 1 800 sjuksköterskor på sjukhus i två olika regioner, samt djupintervjuer och fokusgruppsintervjuer.
Boken ”Hälsobringande sjukvård – för personal och patienter” kan laddas ner utan kostnad.
Vetenskapliga artiklar:
Kontakt:
Marianne Törner, forskare inom arbets- och miljömedicin på Institutionen för medicin, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, marianne.torner@amm.gu.se
