När människor blir utfrysta på jobbet ses det ofta som ett problem mellan individer. Men utfrysningen kan lika gärna ha skapats av organisationens övergripande politik, enligt en ny avhandling.
När någon eller några behandlas illa på jobbet ses problemet ofta som en konflikt mellan individer. Vid försök till lösning försöker man komma fram till vem som är offer och vem som är förövare.
– Men särbehandling kan i själva verket ha en pragmatisk funktion i en organisation. En strategi för att manövrera ut dem som inte matchar organisationens ideal, säger Anneli Matsson som nyligen har disputerat vid Malmö universitet.
Har studerat svenskt sjukhus
I sin avhandling har hon tittat närmare på en form av särbehandling som kallas för ostracism. Dit hör sådant som social utfrysning och utmanövrering. Fokuset har legat på ett större svenskt sjukhus och en enhet där.
– Enheten hade flyttats in från periferin i organisationen till kärnan av den medicinska verksamheten. Ledningen i organisationen hade försökt höja statusen för den här gruppen och att lyfta fram deras kompetens, så formellt hade man deras stöd, säger Anneli Matsson.
– Ändå var det tydligt att det pågick olika typer av utmanövreringsprocesser av enheten, även av chefer.
Varumärkespolicyn skapade problem
Enligt Anneli Matssons forskning kunde en del av detta spåras tillbaka till organisationens varumärkespolicy, som formellt var överordnad andra styrdokument i organisationen. Denna överordning osynliggjorde mycket annat.
– Policyn reflekterade ett perfektionsideal. Illusionen av att vara en perfekt organisation gör det svårt att artikulera problem och ojämlikhet. Därför utvecklas tystnadsstrategier.
Nya strukturer och hierarkier
Enligt Anneli Matsson påverkas organisationspolitiken av samhällets ökade krav på att individer ska göra sig själva anställningsbara och attrahera arbetsgivaren, samtidigt som kraven på att lösa problem förläggs på individnivå.
– När vissa enheter inom organisationen är kunder till andra enheter skapas nya hierarkier, en stark informell ledning och fler möjligheter att göra egna tolkningar. Då ansvaret för arbetsmiljön i praxis dessutom delegeras till första linjens chefer blir det svårt att förändra strukturella risker i arbetsmiljön. I förebyggande arbetsmiljöarbete måste det tas med i beräkningen också.
Avhandling:
Handslaget: att organisera tystnad: En fallstudie om pragmatisk särbehandling i arbetslivet, Anneli Matsson, Malmö universitet
Kontakt:
Anneli Matsson
anneli.matsson@gu.se
