Svenska politiker och inte minst en ny regering kan lära mycket av de misstag som begåtts i Storbritannien. Det anser nationalekonomen Åsa Hansson, som kommenterar händelserna:
Finans- och penningpolitiken borde synas och ifrågasättas även under goda tider, eftersom de ofta är medskyldiga till kriser. En alltför expansiv penningpolitik har bidragit till ökad inflation samt ökade klyftor i samhället. Avsaknaden av välbehövliga finanspolitiska reformer har bland annat ytterligare eldat på fastighetsmarknaden.
Finans- och penningpolitik bör inte motarbeta varandra
Finans- och penningpolitik bör dra åt samma håll, eller i varje fall inte motarbeta varandra. De flesta av världens ekonomier brottas med hög inflation och centralbanker runt om i världen höjer räntan för att strama åt och på så sätt försöka få ner inflationen. En annan viktig målsättning för centralbanker runt om i världen är att lugna marknaden och inge förtroende för att de kommer lyckas bekämpa inflationen och på så sätt minska osäkerheten.
Att finanspolitiken i Storbritannien då går i motsatt riktning och försöker stimulera ekonomin med stora skattesänkningar och dessutom för en ryckig och oseriös politik som ökar osäkerheten visar antingen på stor okunnighet eller bara oansvarig finanspolitik. Oavsett orsak är agerandet oroväckande och något marknaden reagerat starkt på. Så starkt att premiärminister Liz Truss nu dragit tillbaka sitt skattereformsförslag. Speciellt för en ny regering som ännu inte fått marknadens förtroende är det viktigt att föra en trovärdig och sund finanspolitik.
Exemplet i Storbritannien visar att det kan finnas anledning att hitta en form för att koordinera penning- och finanspolitik för att förhindra att de motverkar varandra. Penning- och finanspolitik är de två instrument som står till buds för att bedriva ekonomisk politik och drar de åt olika håll uppnås inte syftet med politiken. Samtidigt är det viktigt att penningpolitiken är skild från politiskt inflytande och därför bör penning- och finanspolitik inte samarbeta, men en dialog dem emellan om vad politiken syftar till kan eventuellt behöva etableras.
Lärdomar för hur skattereformer bör utformas
Skattereformer i all ära, men de måste vara trovärdigt finansierade och väl genomtänkta. Dessutom bör de var vältajmade och inte leda till ökad osäkerhet på marknaden. Skattereformen i Storbritannien brister på alla dessa punkter.
En skattereform kan vara välkommen och förbättra ekonomins funktionssätt, leda till ökad produktivitet och tillväxt samt minska klyftorna i samhället. Hur skattereformen är utformad spelar stor roll. Skattereformen i Storbritannien är ogenomtänkt och något av ett hafsverk som river upp tidigare förslag om exempelvis höjd bolagsskatt. Reformen missar även stora reformbehov av bland annat konsumtions- och fastighetsskatten.
Eftersom skattereformer per definition ändrar spelregler och därför skapar osäkerhet bör de vara genomtänkta och väl förankrade för att inte leda till onödig ökad osäkerhet. Liz Truss hot om att lämna internationella skatteöverenskommelser om en minimumskatt på bolagsinkomster, skapar ytterligare osäkerhet i en redan osäker värld och inger inte förtroende. Att Storbritannien bevakas extra hårt av marknaden beror sannolikt också på att landet har lämnat EU och därmed har större handlingsutrymme, vilket ytterligare spär på osäkerheten.
Lånefinansierad skattereform inte hållbar
Att skattereformen i Storbritannien ska lånefinansieras inger inte heller förtroende. Lån till en välgenomtänkt och tillväxtstimulerande skattereform är en sak, men att belåna en dyr skattereform som är ett hafsverk när statsskulden redan är över 100 procent av BNP är inte en ansvarsfull finanspolitik.
Storbritannien har en statsskuld på 101 procent av BNP, att jämföra med 34,6 procent i Sverige. Att räntorna dessutom är på väg upp gör det oklokt att lånefinansiera till en kostsam reform. Marknadens reaktion med att kräva en högre ränta på brittiska statsobligationer, samtidigt som pundet försvagas är en stark indikation från marknaden att detta inte är hållbart. Vanligtvis brukar en ökad statsobligationsränta förstärka valutan. Marknaden verkar helt enkelt inte tro på den politik som förs i Storbritannien.
Slutligen spelar tajmingen av en skattereform roll. Stora skattelättnader som späder på konsumtion i tider av hög inflation är inte önskvärt. En lärdom vi kan dra från detta är att det hade varit önskvärt om Sverige hade genomfört en reform under de goda åren. Exempelvis hade det varit bra tajming för Sveriges del om vi återinfört en fastighetskatt eller i varje fall trappat ner ränteavdraget när räntan var låg, och därmed minskat skattesystemets uppmuntran till lånefinansiering och överinvesteringar i bostäder.
Hade en sådan reform varit på plats hade vi varit i en bättre sits idag. Men som sagt, det är svårt att genomföra finanspolitiska åtgärder som är motiverade, men som är impopulära bland starka väljargrupper, i goda tider. Det krävs en kris och kniven på halsen för att genomföra sådana reformer. En sista lärdom är att finanspolitik spelar roll, men också avsaknad av finanspolitik är finanspolitik.
Artikel från Lunds universitets nyhetsbrev Apropå!
Kontakt:
Åsa Hansson, docent i nationalekonomi på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet, asa.hansson@nek.lu.se
