Strokefallen har minskat under de senaste årtiondena i höginkomstländer. Men den andel som får afasi efter stroke har inte minskat. Fortfarande drabbas tre av tio. Här är möjliga förklaringar till det, enligt forskning från Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus.
Afasi innebär att ha det svårt med språket efter en hjärnskada, oftast en stroke. En person med afasi har varierande svårigheter med att tala och förstå tal. Man kan också ha svårt att läsa eller skriva, eller både och. En del har svårt att känna igen siffror och att räkna. Men de kognitiva förmågorna är ofta oförändrade.
– Mycket i vårt samhälle är uppbyggt kring kommunikation, så för många med afasi blir livet oerhört begränsat, säger Angelina Grönberg, logoped inom neurologi på Skånes universitetssjukhus.
Tre av tio får fortfarande afasi
Angelina Grönberg har studerat över 300 patienter inom strokevården. Syftet var att ta reda på hur många patienter som drabbades av afasi efter en så kallad ischemisk stroke, som innebär att blodproppar eller åderförkalkning orsakat strokeanfallet.
Resultatet visar att tre av tio strokepatienter får afasi. Siffran ligger på samma nivå som 2001 då en liknande studie senast genomfördes.
– Detta trots att strokevården utvecklats mycket sedan dess och dödligheten bland strokepatienter sjunkit. Men andelen som får afasi har inte minskat, säger Angelina Grönberg.
Riskfaktorer: Svår stroke och hög ålder
Hon kopplar samman resultatet med hur svår stroke som patienterna drabbats av. För trots att strokefallen blivit färre de senaste decennierna, har inte svårighetsgraden av stroke förändrats hos deltagarna i studien. Svår stroke är en stor riskfaktor för att utveckla afasi.
Ytterligare en aspekt som kan påverka resultaten är att människor blir allt äldre.
– Ålder är också en riskfaktor för afasi, och strokepatienterna med afasi i vårt underlag var äldre jämfört med de patienter som inte fick afasi, säger Angelina Grönberg.
Många får inte hjälp enligt rekommendationerna
Hon menar att studien har betydelse för hur strokepatienter bör rehabiliteras. Enligt Socialstyrelsens strokeriktlinjer bör patienter med afasi erbjudas intensiv språkträning: Minst fyra timmar per vecka och totalt cirka 60 träningstimmar.
– Många får inte träning i den rekommenderade utsträckningen. Data från studien kan användas som underlag för att beräkna sjukvårdsresurser inför intervention av denna patientgrupp.
Osäkerhet kring behandlingen
Idag finns osäkerhet kring när behandling vid afasi ska sättas in och kring effekterna av behandling i det akuta skedet efter en stroke. Här behövs fler studier, säger Angelina Grönberg.
Hon önskar också att patienternas livskvalitet får en större roll inom logopedbehandling mot afasi. För närvarande läggs tonvikten på språklig behandling. Angelina Grönberg hoppas att behandlingen framöver individanpassas i högre grad och utgår från de behov människor har i sin kommunikativa miljö.
Vetenskaplig artikel:
Incidence of Aphasia in Ischemic Stroke (Angelina Grönberg, Ingrid Henriksson, Martin Stenman och Arne G Lindgren), Neuroepidemiology.
Avhandling:
Aphasia after Ischemic Stroke. Diagnosis, Incidence, and Outcome, Angelina Grönberg, Lunds universitet.
Text: Rebecka Sjöberg, Vetenskap och Hälsa
