”Aj som f*n” – svordomar effektiva för att hantera smärta visar forskning

Många av oss är troligen uppfostrade att inte svära, men likväl gör vi det ändå. Och svordomar har positiva effekter, visar en sammanställning av internationell svordomsforskning.

”Vår studie visar att användningen av tabubelagda ord kan ha stor inverkan på hur vi tänker, agerar och relaterar till andra människor”, skriver forskare i The Conversation.

En av dem är Kristy Beers Fägersten, professor i engelska med lingvistisk inriktning vid Södertörns högskola, i The Conversation.

 

. Onekligen skiljer sig svordomar från annan språkanvändning och är mycket mer kraftfullt, det ses som en katarsis. Och den upplevelsen blir större om personen svär på sitt modersmål snarare än ett andraspråk, säger Kristy Beers Fägersten, professor i engelska med lingvistisk inriktning.

I studien har forskare från universiteten Keele, Westminster och Ulster samt Södertörns högskola samlat över hundra forskningsrapporter från olika discipliner som alla berör svordomsforskning. Det kan till exempel handla om orden i sig eller om hur kroppen reagerar. Men klart är att svordomar väcker känslor, något som man bland annat kan se genom ökad puls och svettningar. Orden triggar ett slags flyktbeteende.

Att svära har kognitiva effekter

Forskargruppen skriver om sammanställningen för The Conversation, en plattform för populärvetenskapliga forskningsnyheter. Där lyfter de hur laboratorietester har visat att svärande också kan ha kognitiva effekter. Till exempel har det visat sig att svärord får mer uppmärksamhet och att människor kommer ihåg dem bättre än andra ord:

”Men de [svärorden, red anm] stör också den kognitiva bearbetningen av andra ord/stimuli – så det verkar som om svordomar ibland kan komma i vägen för att tänka också.”

Det behöver dock inte alltid innebära problem. I experiment där forskare låtit en person sänka ner handen i iskallt vatten och hen svurit för att det gör ont, där har det visat sig att svordomen verkar smärtlindrande. Att använda fula ord kan alltså bidra till att ge personen en högre smärttolerans och smärttröskel än jämfört med neutrala ord. Andra studier har också sett hur en persons fysiska styrka ökat efter att personen har svurit.

Förklaringen kan ligga i vår barndom

Men helt och hållet varför svordomar genererar så mycket känslor och har den effekt de har vet vi inte. En förklaring kan ligga i att vi tidigt lär oss att det är fult att svära, och att man som barn kan bestraffas för att svära. Det är en rimlig förklaring, men som forskningen inte hittar några hundraprocentiga bevis för. Studierna är för få och de som finns har svagheter.

”Vi behöver ta reda på huruvida människors personliga upplevelser av att svära under barndomen får olika effekter senare i livet. Vi behöver också undersöka människors minnen. Var det så att svordomar alltid var belagda med bestraffning eller fanns det fördelar också”.

Läs gärna mer om forskningen i The Conversationeller ta del av hela forskningsrapporten.

Kristy Beers Fägersten är en av fyra forskare som ingår i projektet och är professor i engelska med lingvistisk inriktning vid Södertörns högskola. De andra tre är: Karyn Stapleton, Ulster University, Richard Stephens, Keele University, Catherine Loveday, University of Westminster.