Regleringen av farliga kemikalier i EU handlar om mer än bara kemikaliernas farlighet. Begränsningen av farliga ämnen styrs också av företagens ekonomiska intressen, visar en ny studie.
År 2016 uppskattade Europeiska miljöbyrån att mer än 60 procent av totalvikten av kemikalier som användes i Europa på ett eller annat sätt var skadliga för människors hälsa.
Samtidigt finns inom Europeiska unionen lagstiftningen REACH vars uttalade syfte är att ge ett starkt skydd för miljö och människors hälsa. Tillverkning och användning av särskilt farliga ämnen kan bli föremål för olika bindande begränsningar och villkor, inklusive totalförbud.
Vägen till ett sådant förbud inleds typiskt med att medlemsstaterna eller den Europeiska kemikaliemyndigheten föreslår att ett specifikt ämne bör inkluderas i en så kallad kandidatförteckning. Kemikalierna genomgår därefter en prioriteringsprocess för att tas upp i den så kallade tillståndsförteckningen.
De ämnen som hamnar på tillståndsförteckningen kräver ett särskilt godkännande för att fortsätta användas. Till exempel kan det ges vid specialiserade användningsområden där det är extra svårt att byta ut kemikalier mot säkrare alternativ.
Ekonomiska intressen trumfar risker
I den aktuella studien undersöker forskare vad det är som styr huruvida ett ämne ska hamna på kandidatlistan eller inte.
Studien visar att riskminimering och kunskap om de specifika kemikalierna är viktiga drivkrafter. Men de visar också att de kemikalier som listas är av låg ekonomisk betydelse. Produktionen och importen av de specifika kemikalierna kan ha upphört redan före listningen. Det kan också vara så att de listade kemikalierna aldrig producerats eller importerats till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet överhuvudtaget.
Det här leder i sin tur till att kemikalieriskerna minskar mindre än vad som kunnat förväntas av listningen, enligt forskarna.
– Vi ser att det inte är riskminimering som främst avgör om användningen av en kemikalie begränsas, utan om den produceras i eller importeras till det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, säger Jessica Coria, docent i nationalekonomi vid Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.
Frågan är hur effektivt systemet är
EU-länderna verkar alltså vara mindre benägna att reglera ett ämne om det påverkar de ekonomiska intressena hos europeiska företag.
– Det är inte förvånande att ekonomiska intressen påverkar vilka kemikalier som regleras, men att de har så stor betydelse som vår studie visar ger skäl att ifrågasätta hur effektivt systemet är i att avlägsna skadliga ämnen från marknaden, säger Erik Kristiansson vid Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola.
Kan blir svårare att komma överens
Framöver kan det bli allt svårare att komma överens om vilka kemikalier som skall tas upp i kandidatförteckningen då listning av kemikalier som produceras lokalt troligtvis kommer att möta ett starkare politiskt motstånd, enligt forskarna.
– Det kan krävas en omarbetning av processen för att riskminimering ska bli den viktigaste drivkraften och att farliga kemikalier som produceras eller importeras till Europa ska listas även om det påverkar europeiska företags ekonomiska intressen, säger Jessica Coria.
Vetenskaplig artikel:
Economic interests cloud hazard reductions in the European regulation of substances of very high concern (Jessica Coria, Erik Kristiansson och Mikael Gustavsson), Nature Communications.
Kontakt:
Jessica Coria, docent i nationalekonomi på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
jessica.coria@economics.gu.se
