Unga vuxna som har problem med karies kan snabbt skaffa sig mer hälsosamma vanor med hjälp av psykologisk behandling. Det visar en ny avhandling.
Munhälsan har förbättrats markant i Sverige över de senaste årtiondena. Men vissa grupper löper större risk än andra att få problem med munhälsan.
En sådan grupp är unga vuxna mellan 18 och 25 år. I den åldern flyttar många hemifrån och börjar jobba – och ska ta eget ansvar för ekonomi och hälsa. I samma veva blir hälso- och sjukvården också avgiftsbelagd, i tandvårdens fall från det år man fyller 24 år.
Glesare tandvårdsbesök, sockerrik kost och rökning är en dålig men inte helt ovanlig mix bland unga vuxna som har kariessjukdom, konstateras i en ny avhandling från Göteborgs universitet.
Unga fick gå till psykolog
I den studeras 135 unga vuxna, i Västra Götaland, med hög kariesförekomst. Alla dessa personer gavs, inom ramen för studien, standardiserad munhälsoinformation i allmäntandvården.
Hälften av studiedeltagarna lottades till att även få behandling hos en psykolog.
Terapiformen som användes heter ACT, en förkortning av ”acceptance and commitment therapy”. Behandlingen gick ut på att identifiera varför god munhälsa är värdefullt men handlade också om att träna mentala färdigheter, som acceptans, vilket kan göra det lättare att etablera mer hälsosamma vanor.
Förbättrad tandborstning och munhälsa
Det visade sig i forskningen att de som träffade psykolog fick en tydligt förbättrad effekt på munhälsan. Förbättrad tandborstning och ökad användning av tandtråd, tandpetare och fluor var några av de resultat som syntes.
Även i en kontrollgrupp ändrades beteendena, men inte lika mycket.
En uppföljande delstudie visade på större förbättring av munhälsan i psykologgruppen, även om resultatet för plack och tandköttsinflammation inte skilde sig signifikant mellan grupperna.
Resultaten tycks också peka på en skiljelinje mellan kvinnor och män. Genomgången ACT-behandling verkar ha varit mer effektiv för kvinnornas munhälsa.
Potential att förbättra hälsa
Det här visar på möjligheter till direkta beteendeförändringar och bättre munhälsa i en grupp unga vuxna med omfattande kariesproblem, enligt avhandlingens författare, tandläkaren Jennie Hagman.
– Resultaten visar att det finns ett behov av att utveckla effektiva metoder och tekniker för att främja munhälsan, och att teoribaserade metoder för att ändra folks beteende har potential att förbättra både egenvård och munhälsa.
Avhandling:
Young adults and oral health – Oral health behaviors and an intervention for better oral health, Jennie Hagman.
Kontakt:
Jennie Hagman
jennie.hagman@gu.se
