Män tittade mindre på övergrepp mot barn efter anonym KBT

2021 rapporterades nästan 85 miljoner filer med misstänkta dokumenterade sexuella övergrepp mot barn, det som i lagen kallas barnpornografibrott, till olika tipslinjer i världen, enligt USA:s National Center for Missing and Exploited Children.

Kryptering försvårar

Materialet sprids ofta på Darknet, en anonym del av internet som kräver särskilda webbläsare. Krypteringen på Darknet gör det svårt för polisen att identifiera förövare.

Samtidigt rapporterar många som konsumerar övergreppsmaterial att de mår dåligt och vill sluta titta, men att de inte vågar kontakta vården på grund av skam och rädsla för att åka fast.

160 personer rekryterades via Darknet

Forskarna i den nya studien ville testa om det gick att komma runt dessa hinder genom att erbjuda anonym kognitiv beteendeterapi, KBT, på nätet. Idén uppstod efter intervjuer med män med pedofili som sa att de önskade att de fått hjälp tidigare.

Under drygt två år efterlyste forskarna studiedeltagare, i chattar och diskussionstrådar på Darknet, till dess att 160 personer från hela världen hade rekryterats.

Forskningen genomfördes av Karolinska institutet i samarbete med experter i sexualmedicin vid Anova på Karolinska universitetssjukhuset samt med Kriminalvården, barnrättsorganisationer och en patientrepresentant.

En grupp fick terapi via nätet

Deltagarna, som bestod av 157 män, två icke-binära personer och en person utan rapporterad könsidentitet, lottades till två grupper. Den ena gruppen fick ingen psykoterapibehandling medan den andra fick en ny typ av KBT-behandling som forskarna hade utvecklat.

KBT är en behandlingsform där deltagaren får öva på att förändra sitt beteende och tankemönster. Under behandlingens åtta veckor fick deltagarna rapportera hur mycket de hade tittat på övergreppsmaterial varje vecka. Forskarna undersökte sedan alla mätpunkter under behandlingens gång, inklusive bidrag från individer som bara varit med under en del av behandlingen, och analyserade hur förändringarna skilde sig åt mellan grupperna.

Båda grupper tittade mindre på övergrepp

Det visade sig att båda grupperna hade minskat sitt tittande betydligt, med en liten men ändå statistiskt signifikant fördel för KBT-gruppen. Ungefär hälften av deltagarna i båda grupperna som återkopplade vid åtta eller tolv veckor hade inte tittat på övergreppsmaterial alls den föregående veckan.

– Helst vill vi såklart se att beteendet upphör helt, men resultaten ger oss hopp om att det är möjligt att effektivt och säkert behandla dessa individer. Vi tror att det kan vara ett bra komplement till andra insatser som syftar till att stoppa sexuella övergrepp mot barn, säger Johanna Lätth, doktorand vid Karolinska institutet.

Mer hoppfulla

Deltagarna i KBT-gruppen rapporterade också i högre utsträckning en positiv upplevelse av behandlingen än deltagarna i placebogruppen. De kände sig mer hoppfulla och hade fått tillgång till fler verktyg för att stoppa beteendet.

Forskarna noterar dock att fler deltagare hoppade av KBT-behandlingen – endast 37 återkopplade efter behandlingens slut jämfört med 50 i placebogruppen. Det tolkas som att det kan kännas för svårt för en del att gå direkt på beteendeförändringar.

Placebogruppen fick passivt reflektera mer över sitt deltagande i programmet inledningsvis, vilket är något forskarna vill testa att kombinera med KBT-behandlingen i framtida studier.

Nu prövas uppdaterade versioner av terapin, inriktade till alla vuxna med oro över sexuella tankar om barn. Terapierna ska erbjudas på engelska internationellt, och på andra språk i totalt åtta länder. Deltagare väntas rekryteras från krypterade webbforum och via annonser i sökmotorer och i sociala medier. Polismyndigheter i olika länder kommer också att informera sexualbrottsmisstänkta personer om möjligheten att delta i programmet.

Vetenskaplig artikel:

Effects of internet-delivered cognitive behavioral therapy on use of child sexual abuse material: A randomized placebo-controlled trial on the Darknet (Johanna Lätth, Valdemar Landgren, Allison McMahan, Charlotte Sparre, Julia Eriksson, Kinda Malki, Elin Söderquist, Katarina Görts Öberg, Alexander Rozental, Gerhard Andersson, Viktor Kaldo, Niklas Långström och Christoffer Rahm), Internet Interventions.

Kontakt:

Christoffer Rahm, chefsöverläkare vid Psykiatri Södra Stockholm samt forskare vid Centrum för psykiatriforskning, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska institutet
christoffer.rahm@ki.se