Två personer i tomteluva, sedda bakifrån, sitter i soffa och håller handen och ser på teve.
Artikel från Göteborgs universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Läge för soffmys med Love Actually i mellandagarna? Eller julglädje och julångest med hjälp av Fanny och Alexander? Här är skälen till att julfilmerna fortsätter att vara standard i tevetablån.

Hoppa direkt till Mats & Yvonnes julfilmtips

Filmer där julen är viktig för handlingen har funnits sedan 1890-talet. De tidigaste kretsade kring tomten. Sedan kom snarare julen som högtid att stå i centrum.

En julsaga − i många varianter

− Charles Dickens En julsaga är ett sådant exempel. Den berättelsen har det vänts och vridits på i många filmer, både på stora duken och på tv, säger Mats Björkin, professor i filmvetenskap vid Göteborgs universitet.

Den tidigast bevarade filmatiseringen av En julsaga är från 1901 och den senaste släpptes 2009 i form av en datoranimerad film med Jim Carrey. Däremellan hittar vi minst 20 versioner, bland annat en tv-musikal från 1954, en filmatisering från BBC 1977 och Disneys version ”Musse Piggs julsaga” 1983.

Redan från början var julfilmer populära. Mats Björkin tror att det hänger ihop med de förväntningar och besvikelser som kopplas till högtiden.

− Gemenskap och ensamhet är väl aldrig så starka som under julen. Därtill kommer också att julhelgen sedan stumfilmstiden har varit en av årets bästa tid för filmpremiärer.

Ingen dalande marknad för julfilmer

Vissa teman i julfilmerna har bestått under alla år.

− En sak som inte har förändrats är de lyckliga sluten, men generellt har filmerna nog blivit roligare och mindre allvarliga med tiden, säger Mats Björkin.

Människors intresse för genren består sannolikt också.

− Så länge kombinationen av religion, tradition, familj och kommersialism är gångbar finns en marknad för julfilmer.

Julfilmen från USA: Ung kvinna möter…

Julfilmer från USA är av särskilt intresse för Yvonne Leffler, professor i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet.

Ofta handlar dessa filmer om en yrkesverksam kvinna i 20–30-årsåldern som av en slump, ofta i anslutning till sitt arbete eller under en semesterresa inför julhelgen, träffar en man som väcker hennes intresse. Tittarna får följa hur hjältinnan och hjälten fattar tycke för varandra samtidigt som de är upptagna med en mängd julförberedelser som fördjupar deras relation. Handlingen leder fram till första kyssen just på julafton eller juldagen.

Dessa filmer utmärks av traditionella familjevärderingar, som att det är viktigt att fira jul hemma.

Idyllisk jul i småstaden

− Oftast kontrasteras det stressiga karriärsinriktade och opersonliga livet i storstaden med den familjära julstämningen i småstaden bland vänner och familj. Och så utspelar de sig i miljöer som är överdrivet julpyntade, där snön ligger djup och vinterhimmeln är stjärnklar, säger Yvonne Leffler.

Den amerikanska julfilmen är en kombination av julmys och romans med lyckligt slut.

− Julens kärleksbudskap förstärker deras framväxande kärlek. Även om det uppstår hinder för deras förening övervinns dessa på ett sätt som bekräftar julens kärleksbudskap och julen som miraklens tid.

Bästa julfilmerna enligt professorn i filmvetenskap

Här är filmvetaren Mats Björkins 5 julfilmsfavoriter:

  1. Fanny och Alexander av Ingmar Bergman, 1982, Sverige – ”inget slår en bergmansk jul”.
  2. Livet är underbart av Frank Capra, 1946, USA – ”julfilmernas julfilm”.
  3. Take Me Out To The Snowland av Yasuo Baba,1987, Japan – ”julen som en romantikens högtid”.
  4. A Charlie Brown Christmas av Bill Melendez, 1964, USA – ”vad kan gå fel när lille Karl ifrågasätter julkommersen?”.
  5. 8 kvinnor av François Ozon, 2001, Frankrike – ”sång och mord under ledning av Frankrikes främsta skådespelerskor”.

Och den här julfilmen går an, enligt Yvonne Leffler, professor i litteraturvetenskap:

”Även om jag intresserar mig för fenomenet julfilm är jag inte en julfilmsfan. Men om jag måste ta fram en rätt bra julfilm väljer jag Love Actually från 2003.”

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera