Forskning om religion

Familj, utbildning, framtidstro och religiös förankring kan hjälpa människor att stå emot extremistisk påverkan och rekryteringsförsök från militanta grupper. Det framgår av en ny rapport. I den intervjuas personer som, trots påverkansförsök, inte har anslutit sig till jihadistiska...

Ska du äta en semla på fettisdagen? Då är du inte ensam, men för många har fettisdagen en annan betydelse i dag än den haft tidigare. Historiskt var dagen en gräns – ett sista tillfälle att njuta innan fyrtio dagars fasta tog vid.

Maria på en åsna och Jesus i ett stall hör till våra mest självklara julbilder – men inget av detta står i Bibeln. Hur växte berättelsen om Jesu födelse egentligen fram?

Fler valde att konfirmera sig i Svenska kyrkan i fjol – men det är för tidigt att prata om ett trendbrott. Enligt forskaren Frida Mannerfelt kommer valet att konfirmera sig i dag ofta från en nyfikenhet på existentiella frågor, i ett samhälle där unga ofta känner en stor press.

Över 70 procent av religiösa församlingar i Sverige har utsatts för någon form av brott det senaste året. Det visar en studie som kartlagt församlingars utsatthet och sårbarhet för brott.

Muslimska elever upplever en utsatthet i skolmiljön, något som kopplas till deras religiösa identitet. Känslan av att inte passa in påverkar bland annat elevernas val av gymnasium, visar forskning vid Göteborgs universitet.

Troende är inte mer generösa än ateister – men ger gärna mer till människor med samma tro som de själva. Det är slutsatsen i forskning från Linköpings universitet.

Att tro på paranormala fenomen, som spöken, är överlag vanligt i Sverige. Men bland så kallade ufologer dominerar männen. Det framgår av en ny avhandling.

Glödande pumpor, barn på godisjakt och lekfulla gestaltningar av döden. Halloweenfirandet har på kort tid blivit populärt i Sverige, men fröet till traditionen kan spåras till förkristen tid.

Religiositet spelar roll för hur många barn man vill ha – och får. Men kanske inte på det sätt många tror, enligt en avhandling.

Många i Sverige, kanske överraskande många, tror att det finns människor med paranormala förmågor. Det visar en ny studie. Och vissa grupper i befolkningen tror mer än andra, men inte exakt på det vis som forskarna hade föreställt sig.

Systemet som ska bevara svenska kyrkor riskerar att få motsatt effekt, enligt en avhandling. En ny syn behövs för att utveckla kulturarvet – och undvika att välbevarade kyrkor töms på innehåll.

Barn firar jul och påsk i förskolan, men får sällan reda på bakgrunden till högtiderna. En studie visar att pedagogerna känner en oro för att blanda in religion i undervisningen.

En viktig framgångsfaktor vid uppror är att det finns någon som leder rörelsen. Någon sådan finns inte i Iran, nu. Det är en svaghet, menar Rola El-Husseini, forskare vid Lunds universitet och expert på kvinnorörelser i Mellanöstern. 

Religion har blivit viktigare för svenska radikalnationalister, som Sverigedemokraterna och Nordiska motståndsrörelsen, visar ny avhandling.

Slutenhet är avgörande för att hedersnormer ska uppstå. Ett välfärdssamhälle som inkluderar alla kan däremot skydda människor från våld inom familjen och försvaga starka släktskapsband.