Kroppens egna budbärare kan förbättra cancerbehandling

På senare år har behandlingar av flera olika cancerformer förbättrats avsevärt tack vare en typ av immunterapi kallad checkpointhämmare. Behandlingen stimulerar immunförsvarets T-celler att angripa cancercellerna.

Den här typen av läkemedel har redan haft stor betydelse för patienter med bland annat malignt melanom och lungcancer och testas vid allt fler diagnoser.

Men även om vissa patienter får fantastiska behandlingseffekter förbättras många bara tillfälligt, eller svarar inte alls på behandlingen.

Partiklar i nanostorlek

Stor kraft läggs därför på att förstå varför det är så, liksom på att försöka kombinera checkpointhämmare med annan behandling.

Nu visar forskare från Karolinska institutet att en form av runda partiklar i nanostorlek, kallade exosomer eller extracellulära vesiklar (se nedan), kan vara en lovande väg framåt.

Gör att behandling kan börja fungera

– Det verkar som att vesiklarna gör tumören immunologiskt aktiv, så att checkpointbehandlingen får fäste och kan börja fungera, säger Susanne Gabrielsson, professor vid institutionen för medicin vid Karolinska institutet.

– De här resultaten är ytterligare ett stöd för att fortsätta utvecklingen av extracellulära vesiklar som en ny behandlingsmetod mot cancer.

Testas på hudcancer hos möss

I tidigare studier har KI-forskarna visat att en viss typ av extracellulära vesiklar från immunceller kan stimulera immunförsvarets T-celler och minska tumörtillväxt hos möss. I den aktuella studien har de undersökt hur dessa vesiklar fungerar i en musmodell av hudcancer som inte är känslig för behandling med checkpointhämmare.

När forskarna gav vesiklarna till möss i syfte att behandla deras tumörer, eller i förebyggande syfte innan de börjat utveckla tumörer, aktiverades djurens immunförsvar med ett starkt T-cellssvar mot cancerproteinet.

Aktiveringen uppstod inte om djuren endast gavs checkpointhämmare och den var starkast när djuren fick en kombination av vesiklar och checkpointbehandling.

När behandlingarna gavs till möss i förebyggande syfte, vilket ger en längre verkningstid, var överlevnaden större hos möss som fick kombinationen vesiklar-checkpointbehandling, i jämförelse med möss som fick endast vesiklar.

Forskarna såg dock ingen effekt på överlevnad när djuren fick kombinationen vesiklar och checkpointhämmare i behandlande syfte, jämfört med endast vesiklar. Det kan bero på att det aktiverade immunsvaret inte hann påverka tumörerna under den korta period försöket pågick, tror forskarna.

Har prövats förut

Redan 2005 testade andra forskare att ge extracellulära vesiklar från immunceller till människor med målet att behandla cancer och därefter har ytterligare försök gjorts. Vesiklarna har i dessa studier visat sig säkra, men gav bara liten effekt.

Bristen på effekt beror sannolikt på att försöken gjordes för tidigt, innan man visste vilka molekyler vesiklarna bör innehålla för att vara effektiva, tror forskaren Susanne Gabrielsson.

Vesiklar kan frysas ned i förväg

Hennes forskargrupp har arbetat med detta, samt med att förenkla tillverkningen av de extracellulära vesiklarna.

– Målet är att vi inte ska behöva ta patientens egna celler utan använda cellinjer i stället. Då kan vesiklarna förberedas i förväg och frysas ned i väntan på en patient. Vi tror också att varianter av behandlingen kommer att kunna användas till andra cancerformer och andra sjukdomar, säger Susanne Gabrielsson.

Vetenskaplig artikel:

Antigen-Loaded Extracellular Vesicles Induce Responsiveness to Anti-PD-1 and Anti-PD-L1 Treatment in a Checkpoint Refractory Melanoma Model (Rosanne E. Veerman, Gözde Güclüler Akpinar, Annemarijn Offens, Loïc Steiner, Pia Larssen, Andreas Lundqvist, Mikael C.I. Karlsson och Susanne Gabrielsson), Cancer Immunology Research.

Kontakt:

Susanne Gabrielsson, professor vid Institutionen för medicin, Karolinska institutet, susanne.Gabrielsson@ki.se