Hur bra luktsinne har vi människor egentligen? Kan vi känna lukten av rådjur? Och skulle vi, precis som jakthundar, kunna spåra upp vilda djur? Luktforskaren Johan Lundström vet.
Forskning.se har fått en fråga från läsaren Bengt, som ofta vistas i naturen och upplever att han kan känna lukten av rådjur – även innan djuret dyker upp.
”Det känns märkligt att jag, under min hustrus och mina dagliga promenader, kan förutse ett möte med ett rådjur. I början skyllde jag på slumpen, men efter att detta upprepats under lång tid har jag ingen förklaring. Till saken hör att jag snart fyller 80 och borde ha ett nedsatt luktsinne”, skriver Bengt och undrar om det finns någon vetenskaplig förklaring till hans förmåga.
Känslig näsa eller upplevd luktförmåga
Någon enkel förklaring finns inte, enligt Johan Lundström, professor vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska institutet, som forskar om lukt.
– Det är möjligt att Bengt har blivit väldigt känslig för rådjurslukt. Vi människor kan känna lukten från rådjur, även om djuret inte syns. Men en ännu större möjlighet är att han har fått en upplevd ökad luktförmåga.
Johan Lundström berättar om ett klassiskt experiment, där en person står längst fram i en föreläsningssal, håller i en burk och säger: ”Här är en väldigt äcklig lukt, snart kommer ni på de första raderna att känna den. Nu. Känner ni?”
– Många svarar ja. De känner lukten – men det är inbillning. Det är lätt att inbilla sig att man känner en lukt som inte finns, säger han.
Här klår vi hundarnas luktsinne
Men vi människor har ett mycket väl utvecklat luktsinne, bättre än de flesta djurs.
– Det enda djur som konsekvent slår oss är hunden. Men vissa lukter, till exempel kroppslukter som vi människor känner igen hos varandra, är vi bättre på än hundar.
Luktsinnets huvudsyfte är att hålla oss borta från sådant som kan vara farligt för oss – som mögel, rutten mat och blod. Sådana lukter, som kan vara avgörande för vår överlevnad, signalerar fara till våra hjärnor.
– Om man släpper en enda droppe av geosmin, en av kemikalierna i mögellukt, i en stor simbassäng kan vi fortfarande känna mögellukten, säger Johan Lundström.
Lika starka signaler kan våra hjärnor få om en ofarlig lukt kopplas samman med elstötar, har forskare sett i experiment.
– Då kan vi bli upp till 200 gånger känsligare för den lukten, eftersom dess betydelse för
luktsystemet har förändrats. Hjärnan har förstått att lukten har blivit viktigare.
Enorm skillnad i hur vi känner lukt
Om vi antar att Bengt, i artikelns början, faktiskt känner rådjurslukt – hur kommer det sig då att hans fru inte verkar göra det?
– Det finns en enorm variation mellan våra luktsinnen, säger Johan Lundström. Din upplevelse av kaffedoft är till exempel inte samma som min. Kaffe består av en stor mängd kemikalier som tillsammans bildar lukten kaffe, och vi har upp till 400 receptorer som kan detektera de här lukterna – men vi kan inte detektera exakt samma kemikalier. För de flesta av oss är ett antal luktreceptorer dysfunktionella, vilket gör att den sammansatta luktinformationen till hjärnan ofta är olika för olika personer.
Visste du att….
…vårt luktsinne fungerar som bäst på morgonen? När vi just har vaknat är vi bättre på att lukta än vad vi är på kvällen.
… vi inte kan bedöma vår luktförmåga själva? När forskare har bett personer att gradera sitt luktsinne på skalan 1 till 100 och därefter mätt deras luktförmåga stämmer resultaten inte överens.
… sammanhanget påverkar hur vi uppfattar en lukt? Testa själv: Riv lite parmesanost, lägg i en burk, fråga familjen vad det är som luktar, om det är någon som har spytt? Ta fram burken igen lite senare, säg “Mm, lukta på den här osten! Ska vi äta pasta ikväll”?
… nästan allt av det vi i vardagen uppfattar som smak är lukt som kommer via en passage i svalget, mellan munhålan och näsan? Om vi håller för näsan känner vi bara de fem grundsmakerna.
… det är först om vi förlorar luktsinnet helt, eller nästan helt, som vi är medvetna om att vår luktförmåga har försämrats?
… även före covidpandemin hade omkring 20 procent av befolkningen en klinisk nedsättning av luktförmågan?
Sjukdomar påverkar luktförmåga
Rådjursmannen Bengt tänker att han, som snart är 80, borde ha ett nedsatt luktsinne. Generellt får vi ett sämre luktsinne ju äldre vi blir, men det beror mest på att det med ökad ålder blir vanligare med alzheimer, parkinson, MS och depression – sjukdomar som kan påverka luktsinnet.
– Hos friska individer över 85 år kan man visserligen se en något sämre luktförmåga, men inte så mycket, faktiskt. Luktsinnet drabbas inte alls av lika stor försämring som syn och hörsel kan göra i samma ålder.
Vissa infektioner kan också försämra luktsinnet. Många som fick covid tappade till exempel förmågan att känna lukt. Men luktsinnet kan tränas upp.
– Och det är inte jätteovanligt att patienter som har haft en stroke blir överkänsliga för vissa lukter, men vi vet inte om det är en faktisk eller en upplevd överkänslighet, säger Johan Lundström.
Så till frågan i artikelns början: Skulle vi människor, precis som jakthundar, kunna spåra vilda djur?
– Vi är inte lika bra som hundar på att känna en lukts riktning. Vi har tappat förmågan till så kallad stereolukt, att känna om lukten kommer från höger eller vänster näsborre, och därför har vi ofta svårt att lokalisera varifrån det luktar.
Men, säger Johan Lundström – vi kan ändå luktspåra, ungefär som en hund.
– Vi kan sniffa i luften, röra oss mot det håll där lukten är starkare och vända tillbaka när den blir svagare. Så ja, teoretiskt sett skulle vi, om vi hade fått samma övning från unga år som en jakthund, kunna spåra upp vilda djur – men rent praktiskt har vi svårt att röra oss med näsan så nära marken som en hund.
Fråga en forskare
Har du också en vardagsnära fundering eller vill ställa en fråga om ett spännande ämne till en forskare? Mejla oss på red@forskning.se eller ställ frågan på Instagram @forskning.se. Vi finns också på Facebook.
Text: Maria Zamore på uppdrag av forskning.se
