Efter en skada i korsbandet kan kontrollen över rörelserna försämras, visar en avhandling. Det kan öka risken för upprepade knäskador.
Många fysiskt aktiva, inte minst idrottare, drabbas av skador på det främre korsbandet i knät.
En ny avhandling vid Umeå universitet visar att när skadan är läkt och idrottarna återgår till sin sport, är deras rörelsekontroll fortfarande inte likadan som hos personer utan skador. Det kan bero på både fysiska och psykologiska faktorer, och kan förklara risken att skadas igen.
– Det kan handla om oro för ny skada, att den som har skadat sig kan muskulärt styva upp sina ben och uppvisa en mer riskabel landningsstrategi under hopptester. Hen kanske fokuserar mer på den skadade kroppsdelen än på omgivningen och därmed rör sig på ett sätt som är mindre anpassningsbart till yttre förändringar, säger Adam Grinberg, fysioterapeut och doktorand vid Umeå universitet.
Läs mer: Korsbandsskadade hoppar annorlunda
Förutom att studera hur knäskadade beter sig under hopptester undersöker avhandlingen även så kallad proprioception, det vill säga djup ledkänsla och hur man uppfattar knäledens position.
Rörelser hos skadade skiljer sig
Adam Grinberg har i sin avhandling studerat rörelsemönster hos unga fysiskt aktiva personer som drabbats av en främre korsbandsskada.
De jämfördes med två kontrollgrupper där personer utan skada ingick. En grupp var måttligt aktiva personer och en grupp var elitidrottare. Den skadade gruppen visade mer asymmetriska och stereotypa rörelser när deras kroppsuppfattning utmanades. Det tyder på att de har en minskad förmåga att anpassa sig till situationen.
Det kan möjligen till viss del förklara den höga frekvensen av nya skador som ses bland personer med främre korsbandsskada. Men det återstår att bevisa, enligt studien.
Läs mer: Gener spelar roll vid främre korsbandsskada
Hjärnaktivitet mättes
Avhandlingen innehåller också en delstudie som använt en ny metodik för att identifiera mönster i hjärnaktivitet som förknippas med rörelserelaterad rädsla.
Deltagarna i studien fick stå på en plattform och exponerades för en rad ljud. Några ljud följdes av plötsliga, oväntade och snabba rörelser av plattan i olika rörelseriktningar. Hjärnaktiviteten hos deltagarna studerades med hjälp av elektroencefalografi, EEG.
Testet framkallade en så kallad hot-associerad respons. Resultaten, som behöver bekräftas, kan bana väg för framtida fysiologiska utvärderingar av oro för ny skada.
Avhandlingen belyser att korsbandsskada inte bara handlar om en biomekanisk knäskada. Med tiden sker förändringar i hjärnan, vilket påverkar den övergripande motoriska kontrollen.
– Det handlar därför såväl om att fysiskt rehabilitera skadan, som att träna rörelsekontroll, och om att ta itu med psykologiska faktorer som kan vara en stor barriär för att våga vara fysiskt aktiv igen på olika sätt, säger Adam Grinberg.
Avhandlingen bygger på studier med 89 deltagare inom olika idrotter under perioden 2015-2022.
Avhandling:
Sensorimotorisk funktion efter främre korsbandsskada – Rörelsekontroll, proprioception och neuropsykologiska perspektiv, Umeå universitet.
Kontakt:
Adam Grinberg, institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå universitet, adam.grinberg@umu.se
