När coronaviruset spreds på äldreboenden under 2020 hade personer med demens störst risk att drabbas. Den förhöjda risken gällde både att insjukna och att dö med covid-19.
En studie vid Göteborgs universitet har undersökt risken att drabbas av covid-19, och att dö med sjukdomen, för personer som bodde på svenska äldreboenden under pandemiåret 2020.
Forskarna har utgått från registeruppgifter om drygt 82 000 personer. Det innebär 99 procent av alla som bor på ett äldreboende i Sverige.
Perioden som undersöktes var hela 2020 – då omfattande smittvågor fanns både under våren och inför jul, samtidigt som vaccinationerna mot covid-19 inte kom i gång förrän mot slutet av året.
Risken för covid-19 störst bland demenssjuka
Resultaten i studien visar flera faktorer som ökade risken för att insjukna i covid-19 eller dö med sjukdomen. Bland dessa fanns hög ålder, manligt kön, demens, hjärt-kärlsjukdom, lung- och njursjukdom, högt blodtryck och diabetes.
Forskarna såg dock att demens var den starkaste riskfaktorn under hela året, och genom perioderna med höga smittotal i samhället. Starkast koppling mellan demenssjukdom och att dö med konstaterad covid-19 fanns i åldersgruppen 65-75 år.
– Det var alltså de som hade en tidigt debuterande demenssjukdom som hade störst risk att insjukna respektive dö i covid-19, vilket skulle kunna bero på sjukdomens karaktärsdrag med snabbare sjukdomsprogress, säger forskaren Jenna Najar vid Göteborgs universitet.
Kunskap viktig vid framtida epidemier
Insikterna från studien kan få betydelse för förebyggande insatser.
– Resultaten i studien ger viktig information om vilka faktorer som kan kopplas till negativa utfall när det gäller insjuknande och död med covid-19. Dessa kunskaper kan ge oss möjlighet att implementera riskspecifika strategier vid framtida lokala epidemier eller eventuellt nya pandemier, säger Jenna Najar.
Studie:
Predictors of COVID-19 Outcomes Among Residents of Swedish Long-Term Care Facilities–A Nationwide Study of the Year 2020, The American Journal of Geriatric Psychiatry.
Kontakt:
Jenna Najar, forskare vid institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Göteborgs universitet, jenna.najar@gu.se
