Svårare epilepsi kopplas till social situation
Neurologiska sjukdomarEkonomiPsykisk hälsaVård och omsorgPersoner med låg utbildning och sämre inkomst har svårare epilepsi. De har också sämre tillgång till specialiserad vård, visar en avhandling.
Epilepsi är en grupp diagnoser och kännetecknas av störningar i hjärnan som ger återkommande epileptiska anfall. Anfallen kan ge upphov till kramper, förlorat medvetande eller andra neurologiska symtom.
Läkemedel mot epilepsi gör att de flesta patienter blir anfallsfria inom några år och kan leva som vanligt, men för en tredjedel fortsätter anfallen trots behandling. Detta kan påverka många delar av livet, till exempel jobb, relationer och förmågan att köra bil.
En avhandling vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet har undersökt stigma vid epilepsi. Det kan innebära att människor stämplas, diskrimineras och förlorar social status i både arbetsliv och relationer till följd av diagnosen. Det kan i sin tur leda till sämre psykisk hälsa och i värsta fall hindra människor från att söka vård.
Svårare epilepsi vid lägre inkomst
Avhandlingen har också studerat socioekonomiska faktorer utifrån data från nationella register, självrapporteringsenkäter, individuella intervjuer och fokusgruppintervjuer.
– Vi fann att personer med lägre utbildnings- och inkomstnivå statistiskt sett har svårare epilepsi, och samtidigt i lägre grad har tillgång till neurolog. Det tyder på en socioekonomisk ojämlikhet i svensk epilepsisjukvård, säger Klara Andersson, ST-läkare i neurologi och forskare vid Sahlgrenska akademin.
Psykisk ohälsa kan spela in
Utlandsfödda beskrev högre nivåer av stigma jämfört med svenskfödda vid epilepsi – trots att det inte fanns någon påtaglig skillnad i förekomst av anfall mellan grupperna.
Skillnaderna försvann dock när skattningar av psykisk hälsa och ångestsymtom vägdes in.
– Det indikerar att det kan finnas skillnad i samsjuklighet i psykisk ohälsa bland svensk- och utlandsfödda personer med epilepsi, vilket vi behöver bli bättre på att upptäcka och behandla vid kliniska uppföljningar, säger Klara Andersson.
Sociala aspekter viktiga i vården
Medicinsk behandling av epilepsianfall är utgångspunkt för vården, men även sociala aspekter av epilepsi behöver beaktas för framgångsrika behandlingsresultat, visar avhandlingen.
Klara Andersson betonar vikten av ett individuellt förhållningssätt som tar hänsyn till patienternas sociala förhållanden.
– Sociala barriärer, stigma och komplexa medicinska situationer ökar behovet av specialiserad epilepsivård. Ett multidisciplinärt team som underlättar kommunikation, utbildning, psykologiskt stöd och samarbete med externa parter är avgörande för att stödja utsatta personer med epilepsi, säger hon.
Mer om epilepsi
Epilepsi förekommer självständigt eller som symtom vid andra sjukdomar eller syndrom. Anfallen orsakas av övergående elektriska urladdningar i hjärnans nervceller.
Sjukdomen kan vara medfödd men också uppstå efter stroke, tumör eller svår infektion i hjärnan. Många gånger kan orsaken inte påvisas.
Avhandling:
Stigma and socioeconomic outcomes in epilepsy,, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
Kontakt:
Klara Andersson, forskare vid institutionen för vårdvetenskap och hälsa, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, klara.andersson@gu.se
