Så gick påsken från stillhet till lättsamt firande

Barn som växte upp före och under 1960-talet i Sverige brukar beskriva hur plågsamt långsamt långfredagen släpade sig fram. Det skulle vara tyst och stilla på sorgens dag när Jesus dog på korset.

– Det fanns visserligen inget officiellt skrattförbud men en stark allvarsnorm och ett lagstadgat nöjesförbud som upphörde först 1969. Du fick inte arbeta, affärerna var stängda och på tv visades långfilm om korsfästelsen, säger etnologen Karin Gustavsson vid Folklivsarkivet, Lunds universitet.

Ett muntrare och mer konsumtionsinriktat påskfirande inleddes år 1972 då Affärstidslagen upphörde. Den slopade lagen innebar fria butiksöppettider med möjlighet att handla kvällar och helger.

– Lagändringen gjorde att du nu kunde roa dig med shopping och bio även under långfredagen, vilket påverkade påskfirandet. I stället för att ägna ledigheten åt allvarsamhet och tystnad som tidigare varit normen, kanske vi avnjöt en picknick i vårvädret eller passade på att göra ärenden.

Skilsmässa mellan stat och kyrka påverkar

Karin Gustavsson säger att påskens traditioner, precis som många andra, är i ständig förändring. En aspekt som påverkar kyrkligt präglade högtider är förändringen mot ett mer sekulariserat samhälle där Svenska kyrkan förlorat sin tidigare normerande roll.

– Kyrka och stat skildes för 25 år sedan och vi kan nog tänka att det finns ett samband mellan skilsmässan och minskade traditionella kyrkliga inslag under påsken, säger Karin Gustavsson.

Geografiska skillnader i firandet

Även lokala traditioner och geografi är avgörande för hur påskfirandet tar sig uttryck. Exempelvis tänds påskbrasor på västkusten, i Dalsland och i Närke medan andra delar av landet i stället har majbrasor. Det förekommer även unika traditioner med mycket snäv geografisk spridning.

– Den så kallade äggpickningen i Simrishamn och på Österlen är en påsklek som inte verkar ha spridit sig till resten av landet. Folklivsarkivets film från 1930-talet visare hur endast manliga deltagare går runt på hamnplanen i Simrishamn tidigt på påskdagens morgon och helt enkelt pickar ägg mot varandra där den som klarar sig med ett helt ägg vinner. Idag finns traditionen kvar men både män och kvinnor deltar, säger Karin Gustavsson.

Mindre kravfylld än julen

Karin Gustavsson beskriver påsken som en något friare högtid än exempelvis jul som i högre grad omges av idealbilder med till exempel förnöjda barn som strålar i kapp med granens ljus medan de tacksamt tar emot julklappar.

Hon beskriver också julens schema som mer tydligt än påskens. Det finns en social överenskommelse om vilken typ av aktiviteter som ska inträffa på julafton som exempelvis tv-stunden med Kalle Anka klockan 15, specifik julmat liksom paketöppning.

– Påsken är, om man jämför med jul eller midsommar, utan lika tydliga krav. Familjenormen är inte heller lika pressande som julen – det är mer socialt accepterat att fira påsk med vänner och bekanta, säger Karin Gustavsson.

Godisjakt och maskerad förenar högtider

Fram till 1990-talet var påsken den högtid som främst förknippades med utklädning och godis. Barn utklädda till påskkärringar med rödmålade kinder, avlagda förkläden och en kittel i hand gick från hus till hus för att be om godis. Sedan ett par årtionden firas Halloween av många i Sverige den 31 oktober – även det ett tillfälle där maskeradkläder, smink och godis är av central betydelse.

– Jag tror inte att påsken har utkonkurrerats av Halloween. Snarare handlar det om att ytterligare en högtid lagts till, säger Karin Gustavsson.

Äggen i centrum

Även om påskens traditioner är under ständig förändring kommer påskens kulinariska mittpunkt – ägget – med stor sannolikhet fortsätta utgöra en central punkt också vid framtidens påskfirande.

­– Det finns en stor medvetenhet om undermåliga förhållanden inom djurindustrin, som i viss mån kan tänkas påverka vårt äggintag. Jag tror snarare att den som har råd köper ägg från småskalig produktion. Ägget har ett fortsatt starkt symbolvärde. Däremot har den ökade medvetenheten om bristande djurhållning påverkat exempelvis offentliga utsmyckningar där vi ersatt fjädrar med ulltottar och tygremsor, vilket är en direkt effekt av att fjädrar förknippas med oetisk djurhantering, säger Karin Gustavsson.

Nya temahögtider

Vilka högtider kommer då tillkomma framöver? Karin Gustavsson nämner de så kallade kuriösa temadagarna, exempelvis Kanelbullens dag den 4 oktober liksom Våffeldagen den 25 mars, som exempel på högtidslika evenemang som tillkommit på senare år.

– Kanelbullens dag initierades 1999 av organisationen Hembakningsrådet där syftet var att öka försäljning av mjöl. Målet var att människor skulle baka hemma men det gör man kanske inte primärt, det är nog mer en möjlighet för arbetsplatser att köpa in kanelbullar och, i likhet med andra högtider, något som gynnar handeln, säger Karin Gustavsson.

Text: Sanna Trygg

Artikeln är ursprungligen publicerad på Lunds universitets webbplats