En ny bild målas nu av svampriket – och det vimlar av hundratusentals obestämda arter. De namnlösa svampdoldisarna har hamnat i vetenskaplig skugga, men det vill forskare ändra på.
Arter som finns i jord och vatten – men som aldrig observerats – kallas för mörk biodiversitet. Det har varit känt i cirka 15 år att svampriket bjuder på sådan mörk biodiversitet, men exakt hur omfattande mångfalden är har varit föremål för spekulation.
Forskare från Göteborgs universitet har tagit sig an frågan utifrån åtta miljoner dna-sekvenser från svampar från världens alla hörn. Enligt forskarna vänder studien ut och in på vår uppfattning av svampar.
Dna-analyser av jordprover visar att osynliga svamparter tycks utgöra den dominerande livsformen i svampriket.
300 000 okända svampar
Forskarna hittade närmare en halv miljon arter i sin studie. Ungefär 300 000 av dessa är så kallade ”mörka svampar”, alltså svampar som inte har artbestämts och fått namn, eftersom de inte bildar fruktkroppar och inte går att odla i laboratorium.
– Det är högst besvärande, eftersom det regelverk som styr svampars namnsättning utgår från att svampar är någonting som låter sig plockas på en skogspromenad, eller odlas på laboratoriet. Endast då får de tilldelas vetenskapliga namn. De försök som gjorts att ändra på detta har envist stävjats, eftersom många som jobbar med traditionell taxonomi uppfattat tillåtandet av dna-baserade namn som ett hot, säger biologen Henrik Nilsson vid Göteborgs universitet.
Påverkar modeller över ekosystemet
Forskarna hoppas att studien kan leda till en förändring. Annars förblir bilden av det biologiska livet i marken inte komplett, vilket leder till att modellerna över ekosystemet i jorden är osäkra. Slutsatserna blir rumphuggna.
– Till exempel är det ju rimligt att tänka sig att dessa mörka svampar livnär sig på någonting. På vad? Just nu är det inget som finns med i våra modeller. Så länge som de mörka svamparna sopas under mattan så kommer dessa modeller förbli ofullständiga, säger Henrik Nilsson.
Glest stamträd
Även forskningen på hur olika svampar är besläktade och hur evolutionen tagit fram nya arter blir svår att genomföra när inte alla arter tas med.
– Att inte ha med de mörka svamparna blir lite som att göra en stamtavla över alla Sveriges kungar, efter att först ha slumpvis sorterat bort mer än hälften av dem. Det skulle bli en skev och missvisande stamtavla, säger Henrik Nilsson.
Förslag på kriterier för namnsättning
Studien kommer med en rad förslag på villkor och kriterier för att namnsättningen av den mörka biodiversiteten ska uppnå samma grad av vetenskaplig status som övriga artnamn i svampriket. Forskarna har månat om att dessa förslag inte ska påverka namnsättningen inom de svampgrupper där hittills okända arter kan förväntas vara odlingsbara eller möjliga att påträffa som fruktkroppar.
Enligt Henrik Nilsson är det hög tid att forskningen börjar ta den mörka svampdiversiteten på allvar.
– Vi hoppas att vår studie bidrar till att nästa års internationella svampkongress i Holland röstar för att tillåta namngivning av även dessa svampar. Vår kunskap om det gåtfulla svampriket skulle kunna ta stora kliv framåt efter ett sådant beslut.
Studie:
How, not if, is the question mycologists should be asking about DNA-based typification, MycoKeys.
Kontakt:
Henrik Nilsson, biolog på institutionen för biologi och miljövetenskap vid Göteborgs universitet, henrik.nilsson@bioenv.gu.se
