Det finns en stor geografisk spridning av den organiserade brottsligheten i Sverige, konstateras i en ny rapport. Och den ekonomiska kriminaliteten med bedrägerier och bidragsfusk har ökat mycket på några årtionden.
Motorcykelgäng finns spridda över hela landet och har klubbhus i många regioner. Maffialiknande organisationer är starkt lokaliserade till Göteborg och Stockholm. Det konstateras, bland annat, i en ny rapport om den organiserade brottslighetens geografi i Sverige.
Bakom rapporten, skriven på uppdrag av Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, står Amir Rostami, docent i kriminologi vid Högskolan i Gävle, och Hernan Mondani, docent i sociologi vid Umeå universitet, båda verksamma vid Institutet för framtidsstudier.
Lönsamma ekonomiska brott
Antalet samarbeten i brott har ökat rejält i Sverige sedan 1990-talet, enligt rapporten. Det gäller våldsbrottslighet men framför allt ekonomisk brottslighet, där ökningen är mycket stor.
– Det handlar om bedrägerier mot staten, som skattebrott och välfärdsbrott, men också bedrägerier mot enskilda. Brottsvinsterna är stora. Den kriminella ekonomin bedöms omsätta 100 till 150 miljarder årligen, säger Amir Rostami.
”Mobila” brottslingar
Vad gäller brottslighetens geografi sticker några svenska kommuner ut. I exempelvis Botkyrka och Södertälje ses stora spridningseffekter även utanför de så kallade utsatta områdena. I dessa kommuner har organiserad brottslighet också funnits under lång tid. Forskarna pekar även på så kallade ”mobila individer”.
– Dessa individer rör sig över stora geografiska områden, är väldigt brottsaktiva och står för mellan 45 och 65 procent av brotten. De bidrar till att sprida den organiserade brottsligheten, skapa nya kontakter och etablera nya marknader, säger Hernan Mondani.
– Den organiserade brottsligheten tenderar att sprida sig till nya områden och arenor. Här behövs därför samverkan både på lokal och nationell nivå, men även mellan olika kommuner, till exempel Botkyrka och Södertälje, säger Amir Rostami.
Viktigt att förstå ekobrottens roll
Våldsutvecklingen behöver bekämpas polisiärt samtidigt som det krävs en djupare förståelse av den kriminella ekonomins roll som kapitalgenerator och drivkraft för kriminalitet, menar forskarna.
För att öka trycket på de kriminella måste samhället minska de kriminellas möjligheter att organisera sig och exploatera människor och välfärdssystem, skriver forskarna i rapporten. Genom till exempel utökad myndighetssamverkan, lokalt och nationellt, kan så kallade parallellsamhällen och osund konkurrens som gynnar den organiserade brottsligheten motverkas.
– Åtgärder mot den organiserade brottsligheten behöver fokusera på stärkta kontroller av finans- och bidragssystem och därigenom minska deras handlingsutrymme. Det är också stort fokus på polisen när andra myndigheter kan ha större effekt på den organiserade brottsligheten, säger Amir Rostami.
Läs också:
Bedragare utnyttjar det djupt mänskliga
Skjutningar ökar, men det gör inte våldsbrotten
Förebilder kan visa vägen ut ur kriminella gängen
Ny metod varnar dig för skumrask online
Visselblåsare ska stoppa rysk penningtvätt – mot belöning
Rapport:
Kriminella på kartan – en ESO-rapport om den organiserade brottslighetens geografi, rapport till Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, Hernan Mondani och Amir Rostami.
Kontakt:
Amir Rostami, docent i kriminologi vid Högskolan i Gävle
amir.rostami@hig.se
