Biomarkörer kan förbättra behandling av tarmsjukdom
TarmsjukdomarBarn och ungaCellerImmunförsvarImmunsystemet i tarmen hos barn med inflammatorisk tarmsjukdom, IBD, har nu kartlagts. Målet är mer individanpassade behandlingar.
Tillräcklig kunskap saknas om hur immunsystemet fungerar vid tarmsjukdomar som Chrons sjukdom och ulcerös kolit hos barn. Det är också oklart hur inflammatorisk tarmsjukdom, IBD, skiljer sig mellan barn och vuxna.
Omkring 40 procent av patienterna – både barn och vuxna – svarar inte på de behandlingar som finns tillgängliga. Det är därför viktigt att identifiera biomarkörer som kan förutspå hur behandlingar fungerar och även bidra till att hitta nya behandlingsmetoder.
För att öka kunskapen om IBD har ett forskarlag kartlagt immunsystemet i tarmen.
– Vi har fortfarande inte något botemedel mot inflammatorisk tarmsjukdom som Crohns sjukdom eller ulcerös kolit, utan enbart symtomatisk behandling. IBD debuterar ofta i tidig vuxen ålder, ibland redan i barndomen. Den här studien kommer ur ett kliniskt behov av att förstå varför sjukdomen uppkommer och vad som händer i tarmen vid IBD, säger Jenny Mjösberg, professor i vävnadsimmunologi vid Karolinska institutet.
Immunceller i tarmen analyserades
Forskarna har studerat tarmen hos 25 barn och åtta vuxna med IBD. Patienterna jämfördes med en kontrollgrupp.
Forskarna använde metoder som flödescytometri och single-cellteknik. Det är två relativt nya tekniker som möjliggör analys av immunceller från tjocktarmen.
Resultatet visar att fler celler som kan bidra till inflammation tycks finnas hos barn med IBD. Samtidigt finns färre celler som skyddar tarmen.
– Inflammationen verkar inte bara vara kopplad till aggressiva celler som driver på den, utan också till att funktionen hos de celler som hjälper till att upprätthålla en frisk tarm tappas. De behandlingar som finns tillgängliga i dag är enbart inriktade på att dämpa inflammationen, men det kan vara lika viktigt att stärka upp den vävnadsskyddande delen, säger Jenny Mjösberg.
Mer om cellfynden i studien
Forskarna såg att pro-inflammatoriska celltyper, som medfödda lymfoida celler typ 1 (ILC1) och cytotoxiska celler som T-celler och NK-celler förekom i högre grad vid tarminflammation hos barn.
En särskild undertyp av vävnadsskyddande lymfocyter, så kallade medfödda lymfoida celler typ 3 (ILC3) och vävnadsresistenta T-celler fanns i lägre grad i tarmslemhinnan hos barn med IBD.
Hopp om individanpassade behandlingar
Forskarna hoppas att resultaten från studien kan bli en pusselbit för att ta fram nya behandlingar.
– Vi har fortfarande ganska dålig kunskap om de biologiska läkemedlen och varför de fungerar eller inte fungerar. Då är biomarkörer väldigt viktiga. I förlängningen hoppas vi på mer individanpassade behandlingar, den här studien är ett steg i den riktningen, säger forskaren Helena Rolandsdotter vid Karolinska institutet.
Forskningen är ett samarbete mellan forskare och läkare vid Karolinska institutet, Sachsska barn- och ungdomssjukhuset och Karolinska universitetssjukhuset.
Vetenskaplig studie:
The single-cell transcriptional landscape of innate and adaptive lymphocytes in pediatric-onset colitis, Cell Reports Medicine.
Kontakt:
Jenny Mjösberg, professor i vävnadsimmunologi vid institutionen för medicin, Karolinska institutet, jenny.mjosberg@ki.se
Tel: 070-547 29 56
Helena Rolandsdotter, överläkare på Sachsska barnsjukhuset och forskare vid institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, vid Karolinska institutet, helena.jonsson.rolandsdotter@ki.se
