Hur snabbt en patient får träffa en läkare på akuten styrs av triage, som utgår från medicinskt behov. Men systemet för prioritering används inte på ett likvärdigt sätt på svenska sjukhus, visar en avhandling.
Varje år kommer 1,5 miljoner människor in till akutmottagningarna på Sveriges sjukhus. Alla patienter prioriteras enligt ett system med gradering för hur snabbt de behöver vård, så kallad triage.
Systemet används inte likvärdigt
En avhandling har nu undersökt triage vid akutmottagningarna i Sverige. Fokus har särskilt varit på det svenska triagesystemet RETTS, Rapid Emergency Triage and Treatment System, och sjuksköterskors erfarenhet av det.
– Andra internationella triagesystem har utvärderats vetenskapligt, men så har inte varit fallet med det svenska triagesystemet, säger sjuksköterskan och doktoranden Sara Wireklint som skrivit avhandlingen.
Triage i Sverige
Triage innebär att vårdpersonal identifierar vilka patienter som har behov av vård snabbt när de kommer till akutmottagningen. De bedömer också vilka som kan vänta utan risk för att bli sämre. Triage innebär alltså en systematisk kö till läkarbedömning.
I Sverige har olika varianter av triage använts från 1990-talet, men sedan mitten av 2000-talet har arbetet blivit mer systematiskt. Då började vården använda ett internationellt utvecklat triagesystem, vilket också fungerade som utgångspunkt för utvecklandet av två svenska system, bland annat föregångaren till RETTS.
Patienter bedömdes olika
Avhandlingens fyra studier ger en bild av hur triage genomförs i Sverige idag.
Resultaten visar bland annat att sjuksköterskor gjorde olika bedömning av samma patientfall när RETTS användes. Ytterligare resultat visade att triagesystemet inte används på ett likvärdigt sätt i landet.
Det beror till exempel på att systemet lärs ut på olika sätt, eller att olika mycket tid läggs på att lära ut det till sjuksköterskorna.
– Det förvånade mig. Även om det på pappret är samma system som används kan det ha olika innebörder, och därmed ge olika förutsättningar för såväl patientomhändertagandet som kommunikationen med andra akutmottagningar, säger Sara Wireklint.
Fler parametrar gav noggrannare bedömning
Resultaten visade också att bedömningen av en patient blev mer noggrann genom att inkludera ålder och medsjuklighet till triagesystemet.
– Det är en väldigt viktig aspekt. Det är också ett konkret resultat som går att implementera och som skulle förbättra och förstärka triagesystemet. säger Sara Wireklint.
Sara Wireklint hoppas att hennes forskning ska leda till fler framtida studier.
– Det finns såklart mycket fler frågeställningar att undersöka. Det viktigaste tycker jag dock är att detta arbete ger en grund för vidare forskning, att triage synliggörs och att det blir levande fortsatta diskussioner kring arbetssättet, säger hon.
Avhandling:
Emergency Department Triage in Sweden: Occurrence, Validity, Reliability and Registered Nurses’ Experiences, Linnéuniversitetet.
Kontakt:
Sara Wireklint, sjuksköterska vid akutmottagningen i Växjö och doktorand vid Linnéuniveristet, sara.wireklint@kronoberg.se
