IVA-sjuksköterskor kände hög moralisk stress under pandemin

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Intensivvårdssjuksköterskor upplevde hög moralisk stress under pandemin – de var tvungna att göra saker som inte kändes bra, eller rätt. En del i stressen var att vårda patienter i respirator utan att samtidigt ha direktkontakt med anhöriga.

Det framgår av en studie gjord under 2021. I studien ingick 220 intensivvårdssjuksköterskor som arbetade vid totalt 15 svenska intensivvårdsavdelningar.

Ungefär en femtedel av sjuksköterskorna i studien hade under pandemin tankar på att lämna sitt arbete, enligt studien. Drygt fyra procent uttryckte symptom på utmattning.

Hög moralisk stress

Många upplevde upplevde en hög moralisk stress under de extraordinära situationer som uppstod under pandemin.

– Moralisk stress innebär att vara i situationer som går emot ens etiska kompass. Som intensivvårdssjuksköterska under pandemin kunde det innebära att av olika anledningar inte ha förutsättningar att ge vård på det sätt man är utbildad för, säger Åsa Engström, professor i omvårdnad vid Luleå tekniska universitet.

Svårt att kommunicera

Ett problem som forskarna har sett återkomma i flera egna studier är svårigheter för personal att kommunicera med patienter. Svårigheterna under pandemin hängde ihop med det faktum att anhöriga inte fick komma in på intensivvårdsavdelningarna.

I ett internationellt perspektiv verkar svenska intensivvårdssjuksköterskor ha påverkats extra negativt av den objektifiering av patienter som blev resultatet av anhörigas fysiska frånvaro, enligt forskarna.

– En svårt sjuk patient på en intensivvårdsavdelning kan inte kommunicera. För sjuksköterskorna på intensivvårdsavdelningarna är de anhöriga därför väldigt viktiga för att patienten ska bli en person. Tack vara dem kan sjuksköterskan känna till patientens önskemål, preferenser och ge en god omvårdnad. I Sverige har vi en tradition av att jobba personcentrerat. Våra sjuksköterskor är skolade i det och under pandemin rycktes en av de viktigaste förutsättningarna bort, de närstående, säger Åsa Engström.

Isoleringen var negativ utifrån mångas perspektiv, säger Maria Andersson, lektor vid Röda Korsets Högskola.

– Patienten som inte får ha någon hos sig vid sängkanten, de närstående som finns hemma utan möjlighet att besöka sina närmaste och intensivvårdssjuksköterskor med långa arbetspass som gjorde att de var borta från sig egen familj.

Bristande kompetens gav stress

Att behöva utföra vård som inte upplevs som meningsfull kunde också ge upphov till moralisk stress under pandemin, under forskarna. Det kunde handla om att göra livräddande åtgärder på en patient som man visste inte hade chans att överleva. Även bristande organisation och bristande kompetens hos kollegor orsakade hög moralisk stress.

– Ett bra teamarbete gör att intensivvårdssjuksköterskor i högre grad vill stanna på sitt arbete. Under pandemin fick många ta ansvar för fler patienter, för nya kollegor och handleda studenter. Att inte känna till kollegornas kompetens i pressade situationer orsakade stress, säger Maria Andersson.

Ledarskapet viktigt

Det finns slutsatser att dra för framtiden utifrån detta, enligt forskarna. En är att ledarskap och arbetets organisering har stor betydelse för moralisk stress och därmed för intensivvårdssjuksköterskors vilja att stanna på sitt arbete. Andra slutsatser är vikten av beredskap och samordning samt vikten av att återgå till det som fungerade bra före pandemin.

– Om den moraliska stressen minskar ökar hållbarheten i arbetet och människor mår bättre. Nu behövs möjlighet att reflektera över vad vi var med om. Det är också viktigt att få tillbaka sådant som förlorades under pandemin, till exempel kontakten med närstående, säger Åsa Engström.

Lästips: Sjuksköterskor stannar om chefen är bra
Sepsis svår utmaning för ambulanssjukvården
Att förstatliga den svenska sjukvården kan ta många år