Rökfri och fysiskt aktiv – bra grund för hälsosamt åldrande

1999 deltog 1 500 personer inom region Norrland i en hälsoundersökning som var en del av ett internationellt forskningsprojekt för att kartlägga hjärt- och kärlsjukdomar.

Två decennier senare har en avhandling vid Luleå tekniska universitet följt upp projektet. Detta för att se vilka faktorer från 60-årsåldern som kan kopplas till om deltagarna fortfarande lever, och hur de nu mår.

– Resultaten visar både hur individen faktiskt själv kan påverka sitt hälsosamma åldrande och välbefinnande, och vad samhället kan göra, säger forskaren Albin Dahlin Almevall vid Luleå tekniska universitet.

Rökfritt liv viktig faktor

I den nya studien har omkring 500 personer i Norrbotten och Västerbotten fått hembesök och intervjuats om sitt välbefinnande. Deltagarna fick också lämna blodprov och deras benstyrka mättes. De fick också göra minnestester.

Studien visar att den viktigaste faktorn för överlevnad och hälsosamt åldrande i gruppen var att inte röka, många av rökarna var inte längre i livet. Näst viktigast var en markör för hjärtproblem som kan mätas i blodprov och därefter midjemått och fysisk aktivitet.

Fysisk aktivitet bidrar till hälsan

När det gällde hälsa hos de personer som fortfarande levde var fysisk aktivitet i 60-årsåldern den främsta framgångsfaktorn för ett hälsosamt liv även efter 80 års ålder. På andra plats kom hälsosamma värden av långtidsblodsocker, ett mätvärde kopplat till diabetes.

– Vi kan inte veta att det är orsakssamband mellan dessa faktorer och hälsa i hög ålder, självklart finns det fler saker i livet som avgör, men vi kan se vissa faktorer som kan kopplas till hälsosamt åldrande. Det är intressant att många av dem är sådana man själv kan påverka, säger Albin Dahlin Almevall.

Hemmet och eget inflytande betyder mycket

Genom djupintervjuer med 52 av deltagarna undersöktes också vad i vardagen som gav deltagarna välbefinnande när de nu nått en ålder på över 80 år. Här framkom att ett socialt sammanhang, god hälsa och funktionsnivå i vardagen, engagemang, känsla av frihet och att känna sig hemma var viktiga områden för att må bra.

– Hemmet är en väldigt stor del av livet. Paradoxalt nog blir hemmet allt mer centralt med åldern, men samtidigt blir det för många svårare att klara sig hemma utan stöd. De som känner att stödet gör att man blir en belastning mår sämre. Välbefinnandet är större om stödet är en del av en social kontext, säger Albin Dahlin Almevall.

När äldre behöver stöd i hemmet, eller behöver flytta, är viktigt att personen själv har kontroll över beslutet, visar avhandlingen.

– Att de äldre själva får fatta beslut som rör en så viktig del av livet som hemmet är totalt avgörande för deras välbefinnande. De som tvingats flytta eller känt sig pressade att göra det mår sämre.

Rörelse påverkar mående

En annan del av  avhandlingen handlar om fysisk aktivitetsnivå. 77 personer fick bära en aktivitetsmätare dygnet runt under en vecka. Resultatet visar kortfattat att ju mer man rör sig, desto bättre mår man. Till och med att stå upp lite mer är kopplat till välbefinnande.

– Det här betyder att det är viktigt att främja fysisk aktivitet och göra den möjlig när man planerar insatser för äldre. Det är också viktigt att stötta äldre i att hitta ett sätt att hantera sina begränsningar. De som accepterar sin situation på ett konstruktivt sätt mår bättre. Gruppen personer över 80 år är stor och kommer bli ännu större i framtiden. Tillsammans kan vi verka för ett hälsosamt åldrande, säger Albin Dahlin Almevall.

Avhandling:

Healthy Ageing and Well-Being in Old Age, Luleå tekniska universitet.

Kontakt:

Albin Dahlin Almevall, forskare inom omvårdnad på Luleå tekniska universitet, albin.dahlin.almevall@associated.ltu.se