Allt fler dagfjärilar har spridit sig norrut under de senaste 120 åren. Ökande temperaturer har varit avgörande för fjärilarnas nya utbredningsmönster, enligt en ny studie.
Klimatförändringar påverkar och hotar den biologiska mångfalden världen över. Men konsekvenserna av de förändrade livsvillkor som klimatförändringarna orsakar skiljer sig mellan olika geografiska regioner och grupper av organismer.
En omfattande studie som gjorts av ett internationellt forskarteam ger nu nya insikter om klimatförändringarnas effekter på den biologiska mångfalden.
Fjärilar gör både nytta och skada
Forskarna har undersökt fjärilars utbredning i Sverige och Finland. Vissa fjärilar är viktiga pollinatörer, andra är skadegörare på växter och nästan alla nyttjas som föda av bland annat fåglar. Sammansättningen av fjärilsarter kan därför få stora konsekvenser för ekosystemens funktion.
– Vi var intresserade av hur fjärilarnas utbredning har förändrats under de senaste 120 åren till följd av de ändrade utmaningar och levnadsförhållanden som kännetecknar vår föränderliga värld, säger forskaren Johanna Sunde vid Linnéuniversitetet.
Forskningen visar hur klimatförändringar, markanvändning och arternas olika egenskaper tillsammans har bidragit till förändringar av det geografiska utbredningsområdet för 131 fjärilsarter i Sverige och Finland under de senaste 120 åren.
Antalet fjärilsarter ökar
Forskarna upptäckte att antalet fjärilsarter har ökat med i genomsnitt 64 procent – från 46 till 70 arter. Det beror på att många fjärilar har förskjutit sina utbredningsområden norrut. Ökande temperaturer har varit avgörande för fjärilarnas nya mönster.
Fjärilarnas förmåga att följa med när temperaturerna rör sig norrut påverkas också av människans markanvändning och av de olika arternas egenskaper, förutsättningar och behov, som till exempel vilka temperaturer, naturtyper och värdväxter olika fjärilar föredrar.
– Att förstå hur dessa faktorer interagerar och påverkar förutsättningarna för olika arter kommer att vara avgörande när vi fortsätter att möta och hantera effekterna av den globala uppvärmningen, förklarar Johanna Sunde.
Konsekvenser för biologisk mångfald
De förändringar som fjärilsfaunan har genomgått under det senaste seklet visar hur komplexa de ekologiska konsekvenserna av ett varmare klimat kan vara. Det är därför viktigt att ta hänsyn till ett brett spektrum av samverkande faktorer när man övervakar och planerar åtgärder för att bevara den biologiska mångfalden, menar forskarna.
De hoppas nu att resultaten kommer att uppmuntra till ett bredare ekologiskt perspektiv på klimatförändringarnas inverkan.
– Vi bevittnar bokstavligen dramatiska förändringar i naturen och hur olika fjärilsarter anpassar sig till nya förutsättningar. Det är också viktigt att tillägga att även om vi generellt ser en högre artrikedom i provinserna så finns det också somliga arter som inte tycks kunna anpassa sig eller hinna sprida sig i samma takt som temperaturerna. Sådana arter minskar därför i antal och går en osäker framtid till mötes, säger Johanna Sunde.
Forskningen har letts från Linnéuniversitetet i samarbete med Lunds universitet, Gävle universitet och Finlands miljöinstitut.
Vetenskaplig studie:
Century-long butterfly range expansions in northern Europe depend on climate, land use and species traits, Communications Biology.
Kontakt:
Johanna Sunde, forskare vid institutionen för biologi och miljö, Linnéuniversitetet, johanna.sunde@lnu.se
Markus Franzen, lektor vid institutionen för biologi och miljö, Linnéuniversitetet, markus.franzen@lnu.se
