Åklagares känslor spelar en viktig roll i förundersökningar. Och medvetenhet om känslorna är inget som minskar objektiviteten och rättssäkerheten – det är tvärtom, enligt en studie.
Traditionellt anses känslor inte höra hemma i rättsprocesser. Åklagare och andra inblandade ska enligt den uppfattningen hålla känslorna borta för att säkra en objektiv bedömning.
Viktigt att vara medveten
Men nyfikenhet, tvivel, övertygelser, aningar, besvikelser och andra känslor finns alltid med hos åklagare och andra inom rättsväsendet när de bedömer olika stadier i förundersökningar. Att vara medveten om känslorna, och hur de påverkar ens inhämtande av kunskap, är inget som äventyrar objektiviteten i förundersökningarna, enligt en ny studie.
– Tvärtom stärks objektiviteten av den medvetenheten, säger Åsa Wettergren vid Göteborgs universitet.
50 åklagare intervjuade
Hon och forskarkollegor har följt fler än 350 rättsfall och intervjuat över 50 åklagare i Sverige. Kontentan är att känslor alltid är med som en oskiljaktig aspekt av en förundersökningsprocess.
– Åklagare pendlar mellan tvivel och säker övertygelse under processerna. Tvivel parat med nyfikenhet och liknande känslor driver på processerna, öppnar upp för att söka mer kunskap, säkrare underlag. Övertygelse om att man är på rätt spår, å andra sidan, hjälper till att utesluta alternativ och ta nästa steg i utredningen, säger Åsa Wettergren.
Omgivningen spelar roll
Denna pendling mellan tvivel och övertygelse påverkas också av hur personer i åklagarens omgivning ställer sig. Under förundersökningens gång diskuterar åklagare sina tvivel, hintar och funderingar med betrodda kollegor och polisutredare. Deras respons har stor betydelse för att stärka åklagaren i hens uppfattningar. Likaså spelar exempelvis en domares beslut att hålla kvar en misstänkt i häkte stor roll för bedömningen.
– Olika former av ”institutionellt stöd” ger en kollektivt baserad övertygelse och har stor betydelse för att förstå och våga lita på den kunskap som förundersökningen gett, säger forskaren Nina Törnqvist vid Uppsala universitet.
Ökar rättssäkerheten
Att reflektera mer över känslor som är med och bygger upp kunskap, och att öka insikten om hur känslor påverkar olika beslut, ökar objektiviteten och rättssäkerheten, menar forskarna.
Resultaten kan, enligt dem, bli en utgångspunkt för mer forskning om känslors betydelse även i andra sammanhang där beslutsfattande ska vara objektivt.
Läs också: Så skör är vår demokrati
Vetenskaplig artikel:
Epistemic emotions in prosecutorial decision making, Journal of Law and Society.
Kontakt:
Åsa Wettergren
asa.wettergren@socav.gu.se
