Varje år drabbas cirka 70 000 vuxna av sepsis, eller blodförgiftning. En studie visar att tillståndet är lika vanligt som cancer och lika dödligt som hjärtinfarkt. Forskare jämför nu sepsis med en epidemi.
2016 gjorde ett forskarlag vid Lunds universitet en studie i Skåne. Den visade att sepsis är mycket vanligare än man tidigare hade trott.
Förekomsten visade sig vara 750 vuxna per 100 000 personer. Det motsvarar att mellan 60 000 och 70 000 vuxna drabbas av sepsis varje år i Sverige.
Sepsis lika vanligt som cancer
En ny studie visar att drygt fyra procent av alla sjukhusinläggningar i Region Skåne under 2019 var förknippade med sepsis. Det motsvarar 7500 drabbade patienter.
Under pandemin ökade förekomsten till sex procent, men även utan covid-19 anser forskarna att sepsis ska ses som en epidemi.
Den senaste studien i Skåne visar även att 20 procent av alla patienter med sepsis avled inom tre månader.
– För de som överlevde fick tre fjärdedelar långtidskomplikationer i form av hjärtinfarkt, njurproblem och kognitiva svårigheter. Sepsis är alltså lika vanligt som cancer och lika dödligt som hjärtinfarkt, säger forskaren Adam Linder vid Lunds universitet.
Det här är sepsis
Sepsis kallas ibland för blodförgiftning och är ett allvarligt tillstånd.
Sepsis orsakas av att immunförsvaret överreagerar på en infektion i kroppen.
Vanliga symtom är frossa, feber, andningssvårigheter, förvirring, diarré, kräkningar, smärta i mage, rygg, muskler och leder samt muskelsvaghet. Symtomen kommer ofta plötsligt.
Infektionen gör att viktiga organ som hjärtat, lungorna, hjärnan och njurarna tar skada.
Sepsis kan vara livshotande och det är viktigt att snabbt söka vård. Källa: 1177
Nu har organisationen European Sepsis Alliance gett forskarna i uppgift att kartlägga hur vanligt sepsis är i övriga Europa.
Men eftersom sjukvårdssystemet ser olika ut i olika länder, var det inte helt självklart hur forskarna skulle gå till väga för att få fram rätt siffror. Därför gjorde de en pilotstudie i Skåne för att se om deras metoder kunde användas för övriga europeiska sjukhus.
– Läkarna klassificerar patienter med hjälp av diagnoskoder. Eftersom sepsis är en bidiagnos till följd av en infektion, blir tillståndet kraftigt underdiagnostiserat då det ofta är den primära sjukdomen som styr diagnoskoden. Det gör att det inte helt lätt att hitta ett sätt att fastställa korrekt antal sepsisfall, säger forskaren Lisa Mellhammar vid Lunds universitet.
Övervakningssystem för sepsis
Nu vill forskarna använda studien för att påverka EU att skapa ett gemensamt övervakningssystem för sepsis. Inget talar för att antalet sepsisfall skulle vara lägre i andra delar av Europa än i Sverige, menar forskarna.
På svenska sjukhus är bara två procent av alla sepsispatienter antibiotikaresistenta, men forskarna tror att andelen är högre i många andra europiska länder.
– Även om sepsisvården har blivit bättre de senaste åren, behöver vi förbättra våra diagnostiska metoder för att hitta patienter tidigare och utveckla andra behandlingsmetoder än antibiotika för att undvika resistens. Det är viktigt att kännedomen om sepsis ökar hos allmänheten och beslutsfattare, för att resurserna ska hamna rätt, säger Adam Linder.
Vetenskaplig studie:
Estimating Sepsis Incidence Using Administrative Data and Clinical Medical Record Review, Jama Network Open.
Kontakt:
Adam Linder, forskare i infektionsmedicin vid Lunds universitet och överläkare inom infektionssjukvård vid Skånes universitetssjukhus, adam.linder@med.lu.se
Lisa Mellhammar, forskare vid Lunds universitet och biträdande överläkare inom infektionssjukvård, Skånes universitetssjukhus, lisa.mellhammar@med.lu.se
