God hygien och handsprit är viktigt för att mota bakterier och undvika infektioner vid rotfyllningar. Men riktlinjerna kring vårdhygien följs inte fullt ut inom allmäntandvården, visar en avhandling.
De allra flesta rotbehandlingarna i Sverige görs inom allmäntandvården. Vid rotfyllningar är god hygien viktigt för att bakterier inte ska bli kvar i tanden, och har stor betydelse för att behandlingen ska lyckas.
– Vi vet att utfallet inte är optimalt, i en nygjord studie hade tredjedel av alla rotfyllda tänder tecken på inflammation vid rotspetsen. Jag ville veta om det fanns något som kunde förbättra resultatet, berättar doktoranden Leona Malmberg som skrivit avhandlingen.
Hon har undersökt hur kunskaperna om infektionskontroll under en rotbehandling ser ut inom allmäntandvården. Det har bland annat gjorts genom enkätstudier med drygt 800 allmäntandläkare i Sverige och Norge.
Alla använde inte handsprit
Svaren visade att det fortfarande finns kunskapsluckor kring enkel vårdhygien.
– Trots att de flesta menade att de följde rutinerna uppgav en av tio att de inte använde handsprit överhuvudtaget i samband med rotbehandlingen. Man använde bara handskar i stället, säger Leona Malmberg.
Ett annat framträdande resultat var att en tredjedel inte hade fått gå någon fortbildning inom området efter grundutbildningen. Många kände inte heller till att det är mycket svårare att lyckas med behandlingen om det redan finns en infektion i en tand.
– Det tyder på att man inte tagit till sig att det handlar om att förebygga infektion. Har man inte den förståelsen finns en risk att man inte tar vårdhygien på tillräckligt stort allvar.
Stress under pandemin kan ha påverkat
I en delstudie jämförde Leona Malmberg också hur rent det blev när allmäntandläkare tvättade inför en rotfyllning jämfört med specialisttandläkare. Skillnaden var stor. Hos allmäntandläkarna hade nästan en tredjedel av de tvättade arbetsfälten positiva bakterieprover efter desinfektion. Motsvarande siffra var sju procent på specialistmottagningen.
Studien gjordes under pandemin och visade stora förändringar över tid. I början, när allmäntandläkarna bara behandlade akutpatienter, var antalet positiva bakterieprover färre. I takt med att studien pågick ökade dock andelen ytor med bakterier.
– Det är tankeväckande och tyder på att hygienrutinerna följs sämre ju mer pressat schema man har. Även om egenansvaret är stort så behöver också organisationerna se till att deras medarbetare kan följa rutinerna, både genom tid i schemat och vidareutbildning, säger Leona Malmberg.
Så gjordes studierna
I en enkätstudie fick 819 allmäntandläkare bland annat besvara frågor om infektionskontroll vid rotbehandling och deras kunskapskällor.
Två studier samlade in data om tandvårdspersonalens upplevelser under pandemin, till exempel vad som försvårade eller underlättade möjligheterna att följa riktlinjer kring handhygien. 1246 tandläkare, tandhygienister och tandsköterskor ingick i studierna.
I en framåtblickande observationsstudie utvärderades allmäntandläkares förmåga att minska kontaminering på tandytan före en rotbehandling, jämfört med tandläkare på en specialistklinik. 353 tänder under rotbehandling ingick i studien, 153 i allmäntandvården och 200 i specialisttandvården.
Avhandling:
Endodontic Infection Control in General Dentistry: Barriers, Facilitators, and Clinical Practice, Malmö universitet.
Kontakt:
Leona Malmberg, doktorand vid odontologiska fakulteten på Malmö universitet, leona.malmberg@mau.se
